torsdag 1 oktober 2009

Mina fortsatta utmaningar

I januari skrev jag också ett blogginlägg med det långa namnet "Vad jag gör och vad jag behöver bli bättre på". Tänkte återkomma till detta idag. Kände att jag behövde påminna mig själv om vad jag håller på med och stämma av hur jag sköter mig...

Och kolla om det finns några gömda mygg eller kameler någonstans.

I januari såg min lista på vad jag behöver bli bättre på ut så här:
  • att dricka mindre té
  • att duscha kortare/mer sällan
  • att använda färre pappershanddukar (toaletten på jobbet...)
  • att titta mindre på TV (mer av livskvalitetsskäl än av miljöskäl)
  • att äta mer säsongsanpassat
  • att slänga mindre mat
  • att äta mindre fisk
  • att hitta rutiner för hembeställning av mat för att slippa åka iväg och handla
  • att inte tvätta kläder så ofta och rutinmässigt
Jag konstaterar att några punkter har jag med mer kunskap omvärderat, som till exempel den första där jag nog trodde att det var själva téet som var dåligt ur klimatsynpunkt. Men jag insåg snabbt att det var all mjölk jag hällde i som var boven, så nu har jag slutat med mjölken men dricker nog lika mycket té som tidigare. Fast det går faktiskt åt mindre téblad, jag dubbelbrygger oftare nu än vad jag gjorde tidigare. Och det funkar hur bra som helst.

Duscha kortare tränar jag fortfarande på. Det där är en vana som visade sig vara otroligt svår att bryta. För att inte tala om att duscha mer sällan. Har misslyckats totalt med denna punkt. Detsamma gäller pappershanddukarna på jobbet. Hade nån tanke att ta med en egen frottéhandduk dit, men det har inte blivit av.

Jag tror att jag tittar mindre på TV. Däremot blir det mer tid vid datorn. Så det går nog på ett ut.

Att äta mer säsongsanpassat är jag fortfarande dålig på. Det är svårt! Däremot är jag en hejare på att inte slänga mat. Tycker jag själv i alla fall. Tycker också att jag äter något mindre fisk nu än för ett år sen.

Att beställa hem mat var vi bra på i våras, men nu har vi inte kommit in i rutinen alls efter sommaren. På söndag är det i alla fall dags att beställa från Hedenborgs. Kanske ska vi också ge Matservice en ny chans under hösten.

Att inte tvätta kläder så ofta och rutinmässigt blir jag bättre och bättre på. Försöker byta om det första jag gör när jag kommer hem efter jobbet och hänga upp kläderna på galge istället för att bara slänga dem i en hög.

Blandat resultat alltså.

En "kamel" jag inte alls var medveten om (eller ville kännas vid) i början av året var mejeriprodukterna. Och vinet.

Så min lista på höstens utmaningar ser ut så här:
  • att äta mindre mejeriprodukter
  • att fortsätta arbeta för att Familjebostäder ska köpa in Bra Miljövalmärkt fjärrvärme
  • att duscha kortare (det måste gå!)
  • att äta mer säsongsanpassat och mindre fisk
  • att dricka mindre öl och vin

9 kommentarer:

  1. Hur mkt menar du att mejeriprodukter kan stå för? 500 kg CO2e per år?

    SvaraRadera
  2. Ja, nånstans ditåt. Jag sparar fortfarande alla kvitton för detta året och just mejeriprodukter har jag tänkt att jag ska räkna ihop framåt årsskiftet.

    SvaraRadera
  3. Bra jobbat!

    Problemet med mejeriprodukter är att de ger stora klimatutsläpp, men SAMTIDIGT ger stora klimatfördelar. Ffa gäller det att betet genererar en stor artrikedom och orsakar väsentligt ökad kolinbindning i rotsystemen. Nyttan med det senare är väl tydlig, men det förra är mer otydlig. Kort kan man säga att det handlar om ökad resiliens och en större rikedom att hämta framtida mat ur.

    Dessutom utnyttjar korna ytor och mat som inte kan nyttiggöras som mat till oss på annat sätt.

    Till detta kommer en massa andra effekter som öppna strandängar, skogsbeten osv.

    Jag svajar själv i hur jag ska bestämma nettoklimatkostnaden av mjölken. Men har själv tills vidare bestämt mig för att se den som en humla eller trollslända (snarare än mygga eller kamel).

    SvaraRadera
  4. Heja!
    Jag håller med dig om vad som känns svårt, framför allt att äta mer säsongsanpassat.

    Mejeri är inte heller lätt att dra ner på. Apropå det - kan du tipsa om någon bra lista där man kan se olika matvarors Co2-påverkan? Det skulle vara intressant att se hur mycket man "tjänar" på att byta mjölk och ost mot t ex sojamjölk och jordnötssmör.

    Och sedan har jag samma funderingar som Johan: Om man köper uteslutande ekologiska mejerivaror (från kor som inte fått kraftfoder), så bör man väl räkna in de positiva saker som kommer av att korna betar gräs och håller landskapet öppet.

    Jag vet inte vad du menar med att duscha ofta, men här har maken och jag kört med varannandagssystem typ sedan vi flyttade ihop. Inte först av miljöskäl, utan för att spara dyrbara morgonminuter när bara en behöver duscha. Jag tycker att det är lagom med varannan dag, men att gå över till var tredje skulle kännas ofräscht. Lågspolande munstycke och att dra ner på vattentrycket när jag schamponerar, och sen är jag nöjd med min insats.

    SvaraRadera
  5. Är det någon som vet hur man ska räkna på ekologiskt odlad mat? I en brittisk klimatkalkylator menar George Marshall (Carbon Detox) att 100% ekologiskt odlad mat kan halvera klimatpåverkan från maten och att detta kan ge en större effekt än om man slutar äta kött. Jag tycker det låter mkt och undrar om det finns fler siffror på detta. Orsaken är lustgasavgång när man gödslar för mkt konstgödsel. Problemet är att även vid ekologisk odling så blir det lustgas, fast det brukar vara mindre.

    SvaraRadera
  6. Om du ska lobba för Bra Miljöval-fjärrvärme föreslår jag också att du ska jobba för att minska värmeförbrukningen i ditt hus. Jag tycker att du borde ha rätt att få ut energideklarationen från Familjebostäder till att börja med...

    Har du förresten testat den här: klimatkontot.se

    SvaraRadera
  7. Jag har själv inte funderat så mycket på det där med mejerivaror å andra sidan äter vi rätt lite av sånt, det hänger kvar sedan Lillasysters överkänslighet mot mjölkprotein. Barnen har helt enkelt aldrig lärt sig dricka mjölk till maten och vi vuxna äter som mest någon liter yougurt och en eller två burkar creme fraiche i veckan. Och så smöret förstås

    SvaraRadera
  8. Johan: Tack för din fina genomgång om vitsen med kossorna. Det blir nog läge att återkomma till dem.

    Karin: Jag ska försöka sammanställa några ställen där man kan leta siffror, jag är dock rädd att du blir besviken. Återkommer i blogginlägg om det. Duschar tyvärr varje dag...

    Jonas: Jag har ingen koll på det där tyvärr. Min gissning är att det finns för få vettiga beräkningar än så länge.

    Johan E: Jo, jag vet att du tycker så... Varje kontakt med Fambo är dock som att bestiga ett högt berg, så jag behöver ladda lite. Kommer inte in på klimatkontot.

    Anki: Äter ni ingen ost? Det tycker jag är det svåraste.

    SvaraRadera
  9. www.klimatkontot.se är intressant, angående ekologisk mat har de däremot inte med detta alls som fråga. Jag frågade IVL varför men fick inget bra svar utan istället dåliga: Men ekologisk mat som har åkt lastbil långt kan ge högre klimatpåverkan.
    Varför skulle ekologisk mat fraktas längre sträckor med lastbil än annan mat? Som om konventionell mat närproduceras? Det mesta är väl centraliserat och specialiserat.

    Christel Cederberg vid SIK menar i Klimatfrågan på bordet, Formas, att lustgas står för 5 milj ton CO2e av 11 som svenskt jordbruk + import av livsmedel till Sverige står för, nästan hälften. Långt mkt mer än alla kossors metangaser och alla traktorers diesel! Mängden lustgas från ett hektar åker kanske bara är några kilo kväve, men eftersom lustgas är 300 gånger starkare växthusgas än koldioxid blir det ändå en sådan stor effekt.

    Lustgas finns i naturliga kvävecykeln. Den påverkas av konstgödsel, men även av ökad odling av kvävefixerande baljväxter som är en viktig del av den ekologiska växtföljden. Läckage av lustgas från en åker är enligt Christel svårt att mäta, temperatur och fuktighet påverkar och läckaget kan därför variera mkt mellan olika åkrar och över året. Lustgas läcker också vid produktion av konstgödsel, men den kan reduceras. Mulljordar är också en stor källa till klimatpåverkan.

    Enligt beräkning av SIK 2006 kan ekovetemjöl ge 2/3 klimatpåverkan av konventionellt vetemjöl. Ekomorötter halva klimatpåverkan. Ekopotatis ger halva klimatpåverkan vid odling, men det avgörande för potatis är det stora svinnet av dålig potatis, det är ungefär lika mellan eko och giftpotatis. Vete kan ge 2/3 – hälften av klimatpåverkan om den är ekologisk. Havre kan ge något större klimatpåverkan om den är ekologisk...

    Så osäkert alltså, men det verkar som att man kan räkna med en viss minskad klimatpåverkan från ekologisk odlade grönsaker och spannmål. Detta stämmer inte för animalisk mat: kött, ägg, mjölk. Och frågan är om skillnaden är så stor som Marshall räknade med.

    SvaraRadera