tisdag 31 mars 2009

Elmätare

I koloniföreningen där jag är medlem mäts inte elförbrukningen för varje stuga separat, utan alla betalar "solidariskt" lika mycket. Och det är verkligen mycket! Den elkostnad vi har för vår lilla stuga på 15 kvadratmeter (2650 kr) som vi endast har tillträde till åtta av årets månader är större än elkostnaden för vår lägenhet (där vi har diskmaskin, tvättmaskin och all annan elektrisk utrustning). Till lägenheten köper vi Bra Miljövalmärkt el från Falkenberg Energi och betalade under 2008 2420 kr (beräknad årsförbrukning 2330 kWh).

Det är möjligt att vår elkonsumtion verkligen är så stor i stugan att vi betalar vår verkliga förbrukning, men detta är omöjligt att veta. För att ta reda på detta, för experimentets skull så har vi idag beställt en begagnad elmätare som vi ska sätta upp i stugan.

Det ska bli otroligt spännande och intressant. För vi har ju faktiskt bara helt värdelösa enkelglas och två gamla elelement. Dessutom ett gammalt kylskåp med ett frysfack som sett bättre dagar. Så helt klart finns effektiviserings- och besparingspotential där ute. Men det får bli om vi en dag bygger en ny stuga. Den vi har är i så dåligt skick att det inte känns som att det är värt att lägga ner nåt arbete på den.

måndag 30 mars 2009

Fjärrvärme

Ikväll har jag och J suttit och försökt förstå hur stora koldioxidutsläpp det blir från fjärrvärmeuppvärmningen. Det kan låta som en piece of cake, men det kan jag säga att det är det minsann inte.

Som vanligt beror allt på hur man räknar. Jag har inte landat i nån slutlig siffra ännu, men just nu ligger spannet mellan cirka 50 kg koldioxid per år och cirka 280 kg per år (för mig som individ). Det är ett ganska stort spann.

Det som krånglar till det är hur man räknar utsläppen från Rya Kraftvärmeverk. Om huvuddelen av utsläppen därifrån fördelas på elproduktionen blir utsläppen från fjärrvärmen låga. Men om man istället fördelar koldioxidutsläppen "lika" på elproduktionen och värmeproduktionen ökar utsläppen från fjärrvärmen avsevärt.

Om Göteborg Energi kunde erbjuda Bra Miljöval-märkt fjärrvärme skulle jag slippa allt det här. Ni som bor i Mölndal, Karlshamn eller Solna/Sundbyberg är lyckligt lottade och kan redan idag välja detta.

Otillräcklig

När jag inledde det här experimentet var tanken att det inte skulle ta så mycket tid. Att spara kvitton och räkna ihop utsläppen en gång per månad är inte heller mer än jag enkelt fixar. Det kan jag göra när barnen (och maken) somnat på kvällarna.

Men att bara räkna kvitton räcker inte längre, det inser jag redan. Jag måste också ringa lite samtal och skriva några mejl. För att ta reda på mer, ställa frågor, förstå bättre. Hitta vägar att nå en hållbarare nivå på mina utsläpp.

Frågan är bara var jag ska ta tiden till detta. Är jag hemma på dagtid är även barnen hemma och då är det svårt att ringa viktiga samtal.

Känner mig otillräcklig och otillfreds med min insats. Gissar att fler som vill bidra till att rädda världen har liknande känslor ibland.

lördag 28 mars 2009

Egen mat

Som jag skrev i förra inlägget så är det numera förknippat med en hel del ångest att handla mat i affärer. Tur då att jag genom vår lilla kolonilott har möjlighet att skaffa mig en del egenproducerad mat som kan ätas med desto större njutning. Igår hjälpte barnen mig att stoppa tomatfrön i små krukor som nu står i ett litet drivhus i köksfönstret.

Och just nu äter jag upp det allra sista äpplet från förra årets skörd.

fredag 27 mars 2009

Det går inte så bra just nu

Två uppdrag som jag har gett till mig själv de sista veckorna har misslyckats totalt.

Dels är det mjölken i téet. Jag fixar det bara inte. Är jag hemma och det finns mjölk så nog slinker det ner en skvätt. Och detsamma på jobbet. Jag får kämpa vidare, för min ambition är verkligen att vänja mig av med den.

Dels är det den där utmaningen från "Köpstopp, miljötänk och andra nya vanor". Ett stort fiasko. Jag hamnar vid datorn och TV'n per automatik (det är ungefär som mjölken som hamnar i téet utan att jag riktigt vet hur det gick till...).

Och så var jag i affären idag. Skulle bjuda en kompis på middag. En quinoa-sallad. Det blev svårt med tillbehören bara. Ekologisk färsk minispenat. Jovisst, bra, om det inte hade varit för den där plastbyttan den säljs i som är helt värdelös ur klimatsynpunkt. Några tomater hade varit gott, men det är ju helt fel årstid. Fetaost, hur är det med den egentligen? Oliver i glasburk?

Det är inte roligt att handla och äta längre, vilket jag uppenbarligen inte är ensam om att känna.

Neeej!

Trött, förbannad och ledsen. Jag trodde att det var en förändring på gång i Göteborg. Jag trodde att vi så smått var på väg att närma oss trängselavgifter för att göra vår stad till en stad för människor. Istället för att den ska fortsätta vara en stad för bilar. Men igår fattade kommunstyrelsen nån sorts förhalningsbeslut.

Det är så jävla mycket snack. Alla politiker pratar om att man tar klimatfrågan på allvar men det man gör i handling är bara att fortsätta i samma hjulspår. Kan man skjuta på de svåra besluten så gör man det. Troligen vill man inte fatta de svåra besluten alls och då är förhalning ett bra sätt.

När det gäller trängselavgifter i Göteborg handlar det om så mycket mer än om klimatfrågan. Det handlar om att avgifter skulle kunna ge nödvändiga intäkter för att förbättra kollektivtrafiken. Det handlar om att mellan 80 och 200 personer dör i förtid varje år i Göteborg för att luften är ohälsosam. Det handlar om att bilar bullrar, skapar en otrygg miljö, skapar barriärer och tar otroligt mycket plats, både när de rullar och står stilla. Närmare 30 procent av Göteborgs innerstad används för infrastruktur idag. Är det klokt?

Jag hade önskat att en utredning om trafikstyrande avgifter kunde påbörjas snarast, men nu verkar det som att bilarna får fortsätta regera i vår stad. Sorgligt.

Mer om trängselavgifter här.

torsdag 26 mars 2009

Tvättnötter

I GP rapporteras om forskning som visar att all vår kemikalieanvändning bidrar till en kemisk cocktail i haven. Tandkräm med Triclosan ska enligt vad jag förstått inte gå att köpa i affärer i Sverige längre. Tack vare ett gediget arbete av Naturskyddsföreningen och dess kemikalienätverk.

Jag försöker minska så mycket som möjligt på min kemikalieanvändning, och det senaste är att använda tvättnötter istället för tvättmedel. Funkar hur bra som helst. Kombinera med galltvål vid svåra fläckar.

Veckans bästa

En av de saker som mitt experimentår handlar om är att försöka få mig själv (och andra kanske) att konsumera mindre. Att inte rättfärdiga konsumtion med att det ju ändå är "grönt", "miljöanpassat", ekologiskt eller något annat. För jag är övertygad om att vi måste lära oss att konsumera mindre totalt sett. Även av de varor som är miljöbättre än genomsnittet. Orsaken till detta är enkel, vi är många människor på jorden och vi kommer att bli fler. Resurserna räcker helt enkelt inte till. Så oavsett om det handlar om en miljöbil, etanol att tanka bilen med, miljömärkta kläder eller kemikalier så tror jag att vi alla behöver hejda oss.

Hos Rune hittade jag veckans bästa illustration som jag tycker visar hur tokigt det kan bli med miljöanpassningen av allt i samhället.

Det kryper närmre

Idag lades ett stort varsel på makens jobb och eftersom han är bland de sist anställda är det väl troligt att han får gå. Så har då lågkonjukturen nått även oss.

Genast sätter det igång tankar om hur det ska gå, bör vi gå upp i arbetstid nu direkt för att "hamstra" pengar till sämre tider? Kommer det att finnas andra jobb att söka? Men samtidigt känner jag en tacksamhet och någon sorts glädje över att jag vet att vi klarar oss. Vi har inga stora utgifter eller lån som gör att minskade inkomster en period innebär katastrof.

Det tråkigaste är att det här verkligen är ett jobb han trivts otroligt bra med. Och sånt smittar ju av sig på hela tillvaron som blir så mycket bättre när det är bra på jobbet.

onsdag 25 mars 2009

Gratis kultur

En av de stora fördelarna med att bo i en större stad är att det finns ett visst kulturutbud och har man tur så är det till och med gratis ibland.

Eftersom jag försöker konsumera så lite som möjligt under detta år så kommer jag bland annat att undvika konserter, som annars är bland det bästa jag vet. Men idag släpper Maia Hirasawa sin nya platta och då ska hon också spela några låtar på skivaffären Bengans. Det blir perfekt att gå dit och få den värsta konsertabstinensen stillad och sen gå hem och äta några våfflor.

Tyvärr går det inte att använda min gamla granne Götas recept, där det skulle vara snö i smeten för att få våfflorna sådär underbart frasiga.

EDIT: Bengans är fortfarande Bengans på Stigbergstorget i Göteborg för mig. Därför läste jag inte så noga och missade därför att Maia skulle spela på Bengans i Stockholm. Klantigt. Men våfflorna blev goda.

Skärmpaus

Jag har antagit utmaningen hos "Köpstopp, miljötänk och andra nya vanor" att ha en skärmfri dag denna vecka. Detta gäller dock enbart fritiden eftersom mitt jobb handlar om att sitta vid datorn. Gårdagkvällen skulle ha blivit skärmfri, men så blev jag först tvungen att göra några bankärenden åt min pappa och sen skulle min man titta på en härlig intervju med Love Antell på PSL, så då åkte jag dit.

Nytt försök ikväll.

måndag 23 mars 2009

Risker, eventualiteter och sannolikheter

Undrar hur många som inte tar på sig säkerhetsbälte och skaffar bil med airbag om man med ögonbindel tvingas köra 200 km/h på en väg som eventuellt slutar i en bergvägg?

Jag hade garanterat gjort det. OCH gjort allt som stod i min makt för att slippa hamna i den situationen. Men det är jag det.

torsdag 19 mars 2009

Förändring är att vänta

Det börjar kännas som att det blir svårt att fylla bloggen med vettiga saker kring koldioxidexperimentet. Jag gör ju inte så mycket. Sammanställer mina utsläpp varje månad. Försöker göra små förändringar i min vardag för att minska dem, till exempel avstå från chokladen på jobbet (har gått bra hittills) och sluta använda mjölk i téet (i alla fall på jobbet). Fler små steg kommer säkert att tas allt eftersom.

Att jag valt att minimera mitt uteätande har kanske inte så mycket med klimatfrågan att göra, utan mer att spara pengar och försöka ha koll på vilken mat jag stoppar i mig.

Men i alla fall. Inspirerad av bland annat Svantes föredrag igår, Christian Azar (håller på med boken just nu) och Navid Modiris 365 saker funderar jag på hur jag kan lyfta detta ett steg längre. Tänker att jag ska börja påverka beslutsfattare, producenter, affärer. Ställa krav.

Jag vet inte ännu precis vad och hur jag vill göra, jag ska ägna helgen åt att fundera på detta.

Är jag för sträng mot mig själv?

Fick en kommentar av en vän som var en av de första att läsa den här bloggen (ni är fortfarande en ytterst exklusiv skara.). Han läste tydligen bara några inlägg. Sen orkade han inte mer för han tyckte att jag var så sträng mot mig själv.

Jag blev lite paff måste jag erkänna. Främst för att jag hittills inte tycker att det här året skiljt sig så mycket från tidigare år. Så kanske är jag alltid sträng mot mig själv. Å andra sidan tycker jag kanske att andra människor också egentligen borde vara lite strängare mot sig själva. För miljöns skull, för barnen och barnbarnen, för de människor på andra platser i världen som inte har det lika bra som vi.

Men också för att jag njuter så mycket. Njuter av att inte behöva välja filmer på filmfestivalen, njuter av att inte behöva välja böcker på bokrean, njuter av att inte behöva gå i affärer och handla, njuter av att äta mat som jag har kontroll över.

Tydligen lyckas jag inte förmedla det.

onsdag 18 mars 2009

Inte så illa faktiskt

Nu har jag druckit min första mjölkfria kopp té. Jag fuskade dock och la i en klick honung istället, så då gick det ganska bra.

Problemet är bara att jag blev så himla trött. Jag brukar vara som piggast så här de sista timmarna på eftermiddagen, men idag är det rena koman.

Om en stund ska jag gå iväg och lyssna på Svante Axelsson. Det ska bli kul.

Mjölktest

Jag är tédrickare av stora mått. Och det ska vara mjölk i. Mycket mjölk. Detta har dock sina nackdelar. För det första så står min mjölkkonsumtion för en inte försumbar del av mina koldioxidutsläpp från maten. För det andra är jag less på att det alltid är jag som ska förse arbetsplatsen med mjölk. För det tredje så är det nog så att den där mjölken står för en stor del av mitt "överintag" av kalorier.

Så, från och med nu ska jag göra ett test. Jag ska se om jag kan vänja mig av vid mjölken. Jag tog den sista skvätten i (det sista!) mjölkpaketet nu på fikarasten.

Nya tider väntar.

tisdag 17 mars 2009

Flyget ökar och grisar misshandlas

Snälla, snälla medmänniskor. Vad ska vi ta oss till? Vad är det som krävs för att dessa dystra företeelser ska upphöra?

SIKA meddelar att utrikesflyget ökat med fem procent under 2008. Det innebär 900 000 fler flygningar än föregående år och att det totala antalet passagerare i linjefart och charter på de svenska flygplatserna uppgick till över 28 miljoner under år 2008. Det är vansinnigt mycket i dessa tider när majoriteten av svenskarna säger sig vilja göra bra saker för klimatet. Det ska bli spännande att se vad kris, lågkonjuktur och arbetslöshet gör med dessa siffror.

Och det här med grisarna. Det gör så ont i mig. Jag blir arg och ledsen. I jakten på billig mat drivs vi till en slakterihantering där kontrollen och omsorgen om djuren går förlorad. Om man nu inte vill minska sitt köttätande av klimatskäl kan detta kanske vara en orsak att tänka igenom vad man handlar, och framför allt vad man låter maten få kosta.

Mer om klimatmärkning

Förutom en bra klimatmärkning av mat skulle jag önska att det fanns ett bra sätt att förstå hur stora utsläpp en veckas slalomsemester ger.

Detta är just nu ett akut problem för mig och det har direkt med experimentet att göra. Jag vet helt enkelt inte hur jag ska räkna utsläppen från vår semester häromveckan.

Tre dagars åkning i en specifik slalomanläggning i Sverige. Använder de dieselaggregat? Miljömärkt el eller ful-el till liftsystemet? Har pistmaskinsförarna gått kurs i Sparsam körning?

Jag kan inte ens gissa mig till storleksordningen på utsläppen.

måndag 16 mars 2009

Klimatmärkning av mat

Titt som tätt börjar jag fundera på hur en bra klimatmärkning skulle se ut. Vad är det jag vill ha och behöver för att kunna konsumera klimatsmartare än idag? Fokus blir lätt på maten, eftersom det känns som att det är där huvuddelen av mina utsläpp kommer ifrån, men principen är överförbar även på andra produktgrupper.

Alla produkter skulle vara märkta med CO2-utsläpp fram till butiken. Producenterna skulle då leverera utsläppsinformation ihop med produkten, och affären hade att lägga till sina utsläpp och märka upp varan. Allra helst med både utsläpp per kg (för att möjliggöra jämförelser) och utsläpp per enhet.

Vad är då vitsen med detta totalt genomadministrativa (och bitvis svårbedömda) arbete? Jo, att jag som konsument ska kunna välja det mjöl, den mjölk eller den ost som producerats med allra minst klimatpåverkan.

Efter nederlaget med klimatproppen som inte på något sätt kommer att hjälpa mig att märkbart minska mina utsläpp från till exempel matkonsumtionen så står mitt hopp till en obligatorisk klimatmärkning på maten. För nog måste det finnas ostproducenter som enbart köper miljömärkt el och därmed har betydligt lägre koldioxidutsläpp än konkurrenten som köper ful kol-el?

För min del får man gärna börja med de poster som ger störst utsläpp (i min icke-köttätande värld). Det vill säga till exempel bananer, citrusfrukter, mjölk, ost, vin, fisk.

Guldvatten

Via Sven C på MiljöBloggAktuellt fick jag nys om Åsa Lövbergs Guldkanna.

Precis något sådant som jag verkligen, verkligen vill ha till kolonistugan. Det är en bit att gå till toaletten och det känns varje gång som sånt otroligt slöseri med näring. Förra sommaren hade minsta flickan fortfarande blöja men den stora kissade ganska ofta i en liten hink som vi har stående, (ska jag vara ärlig använde jag den också då och då, trots att den är otroligt obekväm).

Tänk att på ett bekvämt, hygieniskt sätt kunna samla urin från åtminstone familjens tre "flickor" och sprida i trädgården. Det vore verkligen guld!

söndag 15 mars 2009

Hyfsat hållbar helg

Den här helgen har vi istället för att springa i affärer bland annat:
- lagat ett par slitna jeans,
- bakat bröd,
- grillat korv med grannarna,
- njutit av det fantastiska vädret,
- varit på varsitt föreningsmöte,
- ätit middag med vänner (både fredag och lördag),
- varit på söndagsmiddag med släkten samt
- grävt, rensat och röjt i kolonin.

Kroppen är skönt trött efter ett par timmar med grep, sekatör och spade.

Slutet gott

Det såg mörkt ut i veckan, men fortfarande händer positiva saker i världen.

lördag 14 mars 2009

Jord under naglarna

Idag snodde jag åt mig lite tid i kolonin. Barnen sprang omkring och lekte som nyutsläppta kalvar och jag fick rensa bort lite visset, trist i ena rabatten. Drömma, fundera över sommarens projekt.

En vän kom över på lite middag ikväll. Han hade med sig ett presentkort på en av handelsträdgårdarna. Ska det bli ett nytt plommonträd kanske? Eller körsbär? Eller en vinranka?

Sammanställning februari (äntligen)

Tiderna förändras. En gång i tiden var det krogen och party som gällde på fredagskvällar. Ikväll har jag räknat koldioxidutsläpp från min konsumtion i februari. Patetiskt?

Nä, riktigt så illa är det faktiskt inte. Vi har varit hemma hos kära vänner och ätit tacos och haft mycket trevligt. Men barnen behövde hem och i säng, så då blev det tid till sammanställningen av februari som hängt över mig i två veckor nu. Skönt.

Mat/dryck: 74,5 kg
Utemåltider och alkoholhaltiga drycker: 13,4 kg
Förbrukningsmaterial (inkl hälsa och sjukvård): 6,3 kg
Övrig konsumtion: 0,2 kg

Totalt: 94,4 kg

Topp fem denna månad liknar i mångt och mycket förra månaden:
Bananer 10,3 kg
Citrusfrukter 7,8 kg
Vin 7,5 kg
Ost 6,5 kg
Torskfisk, färsk och beredd 6,2 kg

Intressant.

Torsk åt vi vid tre tillfällen. En gång köpte vi färdig panerad torsk och de andra två var det torskblock som vi gjorde egna fiskpinnar av. (KRAV-märkt torsk, självklart) Tre måltider som leder till så pass stora utsläpp.

Bananer har vi handlat för knappt 120 kronor. Jag vet inte vad en "normal" barnfamilj har för banankonto, men så himla mycket känns det inte.

Vad är det i torsk- och bananproduktionen som gör dem så koldioxidintensiva?

fredag 13 mars 2009

Tre tips för nästa vecka

Nästa vecka händer det en massa roliga spännande saker.

På onsdag på Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson till stan för att prata om att höja tempot i klimatarbetet. Föreläsningen startar 18.00 i Vasa A, Vera Sandbergs Allé 8.

Dagen efter är det dags för Green Drinks igen, fortfarande på Freddys Downtown. Denna gång på temat sopor (fast ur ett annat perspektiv än det vanliga).

Sen på lördag är det dags för Naturskyddsföreningen i Göteborgs årsmöte. För att fira föreningens första 50 år hålls årsmötet på Universeum med tillhörande politikerdebatt.

Jag hoppas få tillfälle att fylla på inspirationsförrådet och ladda batterierna genom att träffa intressanta människor.

onsdag 11 mars 2009

Slita och laga eller slita och slänga?

Kloka ord från Medveten konsumtion-bloggen.

Fram för en skräddare och en skomakare i varje gathörn!

tisdag 10 mars 2009

Klimatpropositionen

Det bidde en tumme. Lite så känns det. Regeringen har väl i princip arbetat med klimatpropositionen sen de tillträdde, för vad är det två år sen.

Visst, det finns en del bra. Men inget som skulle behövt ta så vansinnigt lång tid att värka fram. Och dessutom vill de vänta till efter valet 2011 med att införa de flesta åtgärderna. Trots att det är bråttom.

Jag ser väldigt lite i detta som hjälper mig att snabbt nå en hållbar nivå på mina utsläpp. Det skulle väl i så fall vara den höjda energiskatten på diesel som kanske kanske förhoppningsvis leder till mindre lastbilstransporter av den mat och de varor jag konsumerar. Eller den höjda skattenivån för uppvärmning inom industri, jordbruk och skogsbruk. Eller utfasningen av den sänkta koldioxidskatten för energiintensiva företag. Men då har jag fått leta med förstoringsglas och håller tummarna att det inte är alltför långsökta förhoppningar.

Kanske kommer det mer godis imorgon?

måndag 9 mars 2009

Väldigt mycket koldioxid (och lite tid)

Tillbaka i civilisationen efter en knapp vecka på vintersemester (vågar knappt tänka på hur stora koldioxidutsläppen blivit). Det har varit helt ljuvligt, att vara med familjen, se snö, åka skidor och inte alls sitta vid en dator. Men nu är verkligheten här igen. Och skrattar mig i ansiktet. Skulle behöva väldigt många fler timmar på dygnet denna vecka.

Tyvärr är det bloggen som får stryka på foten när det blir så här.

måndag 2 mars 2009

Februari får vänta

Jag har en stor hög kvitton liggande här hemma. Men de får faktiskt vänta en vecka.

Vi sticker iväg till Dalarna för lite vintersemester imorgon och har packat och haft oss i flera dagar varför februarisammanställningen blivit lidande. Egentligen är jag jättenyfiken och skulle vilja sätta mig med det nu, men klockan är lite för mycket....

Jag får lov att återkomma i ärendet helt enkelt.

söndag 1 mars 2009

Fem års moratorium?

Jag har en dröm. Den handlar om att politiker och andra beslutsfattare ska förstå konsekvenserna av klimatförändringen och I HANDLING börja arbeta utifrån detta. Än så länge är det väldigt mycket prat. Det tillsätts dialoggrupper, utredningar och startas forskningsprogram. Men väldigt lite har ändå hänt. På riktigt.

Det visar om inte annat mitt experiment. Det GÅR inte att leva på en hållbar nivå. Inte hur gärna jag än vill så kommer jag att klara det.

Det är inte svårt att leva betydligt hållbarare än vad många gör. Men för att komma ända fram så behövs mycket modigare politiker än dem vi har idag. Som vågar sätta ner foten och säga att nu gör vi det här. Som inte bara snackar. Kanske den miljödiktator som Mads Mikkelsen pratade om hos Skavlan i fredags?

Min första önskan är ett femårigt moratorium för alla investeringar som har med bilar och vägar och göra.

Jag blir galen när jag läser i GP att det runt om i Europa och USA just nu tillgängliggörs 1600 miljarder för en industri som leder oss rätt fördärvet. Det är inte tillräckligt att delar av satsningen görs på så kallade miljöbilar. Vi har inte idag den miljövänliga el som behövs för att driva elbilar. Vi har inte idag biodrivmedel som kommer från hållbara odlingar. Det är inte bilarnas utsläpp det handlar om (som har blivit nån sorts mantra, nu senast av Klas Eklund i dagens GP). Förutom att även bilar utan koldioxidutsläpp från driften någonstans påverkar klimatet så kvarstår trängselproblematiken (bilar tar mycket plats!), bullerfrågan, trafiksäkerhetsfrågan.

Tänk vad mycket bra som kunde göras för de pengarna!

Det andra som är upprörande är regeringens beslut att hälften av pengarna för infrastruktursatsningar ska läggas på vägar. Men hallå ursäkta??? Man kan ju tycka att det vore på sin plats att lägga pengarna där de till exempel gör störst nytta (eller minst skada) ur klimatsynpunkt. Att det vore klokt när nu läget är som det är och alla säger att klimatkrisen är den största kris vi nånsin stått inför. (Fast tydligen är krisen för den redan dödsdömda bilindustrin värre...)

Även regionala och lokala politiker här i väst kör samma race. Mycket snack om klimatproblematiken, men pengarna läggs helst på vägar i första hand. Djävligt tröttsamt.