Back on track

Den här veckan är allt mycket ljusare, lättare, roligare igen.

Idag var jag ute i kolonin och plockade hem en hel massa tomater, några päron och två äpplen. Äppelskörden är en liten sorg. Från att ha badat i äpplen förra året är skillnaden milsvidd. I år blir det i princip inga äpplen alls. Fast, tänker jag sen, före vi köpte kolonin överlevde vi ju faktiskt helt utan egna äpplen. Man vänjer sig fort.

Nya strumpor

Jag hade ju en liten strumpkris för ett tag sen. Som tur var tipsade Karin om Gröna Grodans bambustrumpor och igår levererades ett fint litet paket.

Jag kan inte annat än att stämma in i lovorden. Otroligt skönt material. Helt otippat.

Och nu blir det reklam

En kompis till mig har lanserat en ny webtjänst för matematikhjälp på nätet. Han behöver all reklam han kan få så därför gör jag det här inlägget som ligger helt utanför temat för bloggen.

Om ni känner någon som just nu läser gymnasiematematik så tipsa gärna vederbörande om att besöka matematikvideo.se.

Han är dessutom trogen läsare av denna blogg, så kommentera gärna här om ni har några synpunkter på hans sida.

Mat och klimat

Den här veckan har Naturskyddsföreningen sin traditionsenliga Miljövänliga vecka. I år är temat Mat och klimat och några av budskapen är:

• Ät mindre kött
• Släng inte mat
• Ät ekologiskt (och ska det vara kött så köp naturbeteskött)
  
• Ät säsongsanpassat
• Ät grova grönsaker
• Ät mindre ris
• Ta inte bilen till affären
  

Här finns en film som sammanfattar vad som är bra att tänka på.

Personligen kan jag tycka att Naturskyddsföreningen fegar ur lite, jag hade önskat en tuffare retorik. Det är klart att det är bra att göra varannan måltid vegetarisk, men nu pratar vi om en förening som utger sig för att vilja rädda världen och att då inte ta debatten om till exempel mejeriprodukternas klimatpåverkan är för mig underligt.

Själv utger jag mig ju för att vara hyfsat medveten och påläst, men att mejeriprodukterna står för så mycket som kanske 500 kg per år hade jag ingen aning om innan jag började det här experimentet.

Om man betänker att vi ska ner till kanske ungefär just 500 kg koldioxidutsläpp per person och år i en hållbar framtid så är det lätt att inse att det inte räcker att äta varannan vegetariskt. Bara genom att äta motsvarande ett kg brasilianskt nötkött i månaden kommer man upp i 500 kg.

Under det här året försöker jag byta ut en del av min fiskkonsumtion mot baljväxter, jag har slutat med mjölk i téet, och jag laddar för att sluta med osten på frukostmackan. Jag försöker ta hand om alla rester. Vi beställer hem en del mat, en del handlar vi på de lokala affärerna och nån gång ibland, kanske en gång i månaden, tar maken bilen till "stor-Coop". Jag försöker lära mig att tänka på att äta säsongsanpassat men tycker ofta att det är svårt.

Det är mycket att tänka på när det gäller maten, men det som är bra med det är att det finns någon liten åtgärd som passar alla!

Äntligen mat

Idag fick jag äntligen möjlighet att gå till affären, fundera ut en maträtt, handla, gå hem och laga maten. Jag är ingen stor kock men just nu hade jag verkligen längtat efter att få laga mat. Veckans måltider har i princip bestått av pasta med antingen makrill i tomatsås eller fiskbullar. Otroligt fattigt, tråkigt och smaklöst.

Idag skulle familjens köttätare äta lasagne, så jag gjorde en veg-variant. Vattnade ur och förstekte två auberginer. Kokade en tomatsås (med rejält med basilika från krukan i trappuppgången) och tinade lite spenat. Varvade auberginerna med tomatsås och spenaten blandad med keso. En halvtimme i ugnen ihop med den vanliga lasagnen.

Stora flickan la ner hela sin själ i en härlig sallad (kolonitomater, päron, äpplen, sallad), jag gjorde en vitkålssallad och så kokade vi några majskolvar jag hittade i kylskåpet. Lilla flickan skalade några kolonimorötter som vi skar i slantar.

Till efterrätt blev det kräm på sommarens röda vinbär.

Mycket nöjd!

Home

Ikväll har jag äntligen kollat in Home, filmen av Yann Arthus-Bertrand som finns fri på nätet.

Otroligt snyggt gjord och med ett mycket pedagogiskt upplägg. Ska absolut se den igen, när jag är lite piggare.

Den borde visas i alla skolor. Den är faktaspäckad och förklarar en massa grundläggande begrepp, men även återkopplingsmekanismerna, på ett utmärkt sätt.

Folkbildning. Me like.

Blog Action Day

Har precis registrerat mig för deltagande i årets Blog Action Day, som mycket lämpligt i år handlar om klimatförändringen.

Så den 15 oktober lovar jag att skriva om växthuseffekten på ett eller annat sätt.

Det ska jag nog klara av.

Inte det minsta hållbart

Just nu lever jag väldigt långt från mitt önskade hållbara ideal. Hinner inte med familjen, hinner inte med mig själv, hinner inte handla mat/laga mat, hinner inte stanna upp och reflektera. Lever från timme till timme i princip. Ingen framförhållning alls. Varje sak som står i almanackan kommer som en total överraskning. Efter kvällens webinar insåg jag att jag ska få gäster i helgen som ska sova över. Och hela vardagsrummet var översållat med tvätt, köket i en enda röra. Och hur är det nu, finns nån frukost hemma att bjuda på? Och när ska jag hinna förbereda mig för helgens viktiga möte? Och hur ska jag orka vara aktiv och kreativ hela långa lördagen?

Hur blev planeringen så här galen? Hur har jag tänkt?

Det som gör mest ont i mig är att det går ut över maken när det blir så här för mig. Han får ta allt hemma. Det handlar inte om att dela hälften. Det handlar om jag kanske gör en femtedel av hemarbetet. Om ens det. Jag vill ju dela vardagen med honom, jag vill inte ha det så här.

Heja hållbarhet, snart kommer jag igen!

Istället för ost... förvirring

Jag tar mina små myrsteg mot mindre koldioxidutsläpp. Jag har ju faktiskt, mot alla odds, lyckats vänja mig av med mjölk i téet. Nu känns det som att tiden har kommit för osten. Vännen E har i några kommentarer fått det att låta som den enklaste saken i världen att sluta äta ost. Jag tror henne inte, men börjar vara beredd att göra ett försök.

Grejen är att när det gällde mjölken så var det bara att sluta, där handlade det ju aldrig om att hitta ett rimligt substitut. Men det behövs nu. Och jag känner mig helt vilse. Vad ska jag välja?

Är keso bättre än ost? Kan det i så fall vara ett alternativ, ihop med något grönt?

Eller ska jag gå direkt på något veganskt? Vad finns då? När jag var yngre gillade jag Tartex, men jag köpte en tub häromsistens och blev inte övertygad.

Vad äter ni andra på mackan?

Tips emottages tacksamt.

/Lotta Hybris a.k.a. Jesus

Stress

Hur skriver man ett blogginlägg när hjärtat blöder och ångesten ligger som en tung sten i magen? Det går inte att göra något vettigt, det får bli vad det blir.

Stressnivån är hög just nu. På alla möjliga plan.

• Senast 2015 måste utsläppsnivåerna börja minska. Hur fan ska det gå till? Vad kan jag göra?
  
• Cykeln har pajat, hur ska jag ta mig till jobbet? Inte ens Nils kunde hjälpa mig denna gång.
• På tok för mycket att göra på jobbet. Roliga saker, men för många.
  
• Bara 77 dagar till COP15 i Köpenhamn, hur ska de hinna få fram ett bra avtal?
• Skördetid i kolonin. Vill njuta av det, men hinner inte.
  

Jag hoppas filmen får ordentligt genomslag. Några gånger rann tårarna. Tankarna rusade iväg, funderingar över sådant som blir omöjliga oväsentligheter i det här perspektivet. Pensionsval. Marieholmstunnel och Förbifart Stockholm. Plantera körsbärsträd.

Tänk om det gick att få till ett tillfälligt stopp. Fem år utan semesterresor med flyg. Fem år utan regionförstoring. Fem år utan tillväxt. Fem år med minskad köttkonsumtion. Fem år med preventivmedel. För att ge planeten lite andrum. Det är NU det gäller. Inte sen.

Filmens skapare Franny Armstrong säger det så bra. De tidigare generationerna visste inte. För kommande generationer är det för sent. Det är bara vi som kan rädda planeten.

Det är bara vår generation som kan rädda planeten.

Det ligger en hel del ansvar i den vetskapen. Hur hanterar vi det ansvaret?

Filmpremiär!

Det lär väl knappast ha undgått någon att det ikväll är dags för premiären av "Age of stupid". Jag går dit med kluvna känslor. Jag är inte så lite rädd för vad filmen kommer att göra med mig.

Jag blir ju så ledsen. Och arg. Och förtvivlad.

Trots att jag långt ifrån är någon troende människa finner jag mig allt oftare tänkande tankar som "må Gud vara med oss", när jag tänker på den fullständiga katastrof vi springer rakt in i.

Som om han skulle kunna hjälpa oss.

Klimataktivist javisst!

Sådär.

Jag befann mig på Fredsbron med min telefon ringande kl 12.18 och nu har jag även ringt till Fredrik Reinfeldt (statsrådsberedningen) och låtit hälsa att jag förväntar mig att han arbetar för ett ambitiöst, rättvist och bindande klimatavtal i Köpenhamn.

Hon som svarade lät glad, det hade ringt en himla massa folk idag tydligen. Häftigt.

Om du inte ringt ännu så gör det nu!

Ring 08-405 10 00 och be att få framföra en hälsning till Fredrik Reinfeldt.

Countdown

En timme kvar.

Alarm på klockan - check
Telefonnummer till Reinfeldt, Carlgren m.fl. - check

En annan sorts hållbarhet

I helgen har jag investerat i hållbarhet ihop med min älskade man. Vi har gått på kurs för att bli bättre på att kommunicera och hantera konflikter. Väldigt roligt och en del tårar.

Det har känts lyxigt att ge varandra den här tiden, för att minnas varför det blev vi en gång i tiden, reflektera över det liv vi lever idag och hur vi vill ha det i framtiden.

Jag kan verkligen rekommendera detta för alla som lever i parrelationer. Vi var fyra par i vår kurs, med barn och utan barn, sådana som varit ihop länge (22 år) till ganska kort (4 år). Kursen är inte till för par med problem, utan för dem som vill förebygga och hitta "verktyg för varaktig kärlek".

I höst har vi varit tillsammans i tio år och det här var nog den bästa present vi kunde ge varandra. Inte den mest romantiska kanske, men den viktigaste.

Och klimatsmart var den definitivt.

Föräldraskap

Igår kväll var jag en riktigt usel förälder. Det körde ihop sig totalt med stora flickan och jag somnade med en stor klump i magen efter att ha varit alldeles för högljudd, elak, hårdhänt. Varför blir det så där? Det är inte jag. Vem är det där monstret? Var kommer hon ifrån?

Vaknade till en ny morgon, nya bekymmer. Lilla flickan magsjuk. Där fick man för sina synder.

Tack och lov att det svänger fort. Ikväll har alla varit friska och glada. Imorgon kommer svärmor för att ta hand om barnen medan vi går på äktenskapskurs hela helgen. Det ska bli... intressant.

Biobränslen

Idag har Energimyndigheten presenterat sitt regeringsuppdrag om "Förslag till utformning av kvotpliktssystem för biodrivmedel".

Och jag får klåda.

Jag längtar efter styrmedel som kan minska utsläppen av växthusgaser. Ge mig ett vettigt styrmedel. Någon. Snälla.

Förslaget som presenterades idag "kommer alltså att garantera en viss mängd biodrivmedel på marknaden". Vad det inte gör är att begränsa mängden fossila drivmedel på marknaden. Och det är det vi behöver. Det är ta mig fan det enda som räknas nu.

Nu. Bråttom.

Fadern, sonen och den heliga semestern

Idag rapporterar DN att turismen i framtiden kan bli den största klimatboven.

Är det någon som är förvånad?

Enligt en forskarrapport är världsturismen den snabbast växande källan till växthusgasutsläpp. Och med en ohämmad tillväxt för branschen beräknas utsläppen öka med mer än 150 procent fram till 2035.

Enligt branschens egna beräkningar kommer internationella turistresor att nästan fördubblas fram till 2020. Dessutom pekar de flesta trender mot att resmålen blir alltmer avlägsna, att man stannar borta allt kortare tid och att man bor på alltmer energislukande anläggningar.

Gud hjälpe mig!

Men hur ska då turismens utsläpp kunna minskas?

DN skriver att framåt 2030 hoppas flyget att expansionen ska kunna fortsätta med hjälp av att biobränslen lanseras i stor skala. Till detta ställer sig forskarna dock skeptiska. De har räknat på hur stora odlingar av exempelvis oljerika Jatrophaplantor som skulle behövas för att mätta flygets bränslebehov. Med dagens förbrukning skulle det krävas ett område mer än dubbelt så stort som Sverige. Och om resorna därtill skulle fördubblas fram till 2020 skulle större delen av Västeuropa gå åt.

Forskarna konstaterar att detta inte är realistiskt. Därför menar de att resmönstren måste ändras: färre långa flygresor och med längre bortovaro, fler resor med tåg och buss, mer närturism och färre turistanläggningar med stora utsläpp.

Kunde inte sagt det bättre själv!

Climate change wake-up call flashmob

Häng på nu!

På måndag är det dags för Avaaz flashmob världen över. Just nu är tio event planerade i Sverige. Jag hoppas att så många som möjligt hakar på och visar världen att det nu är dags att vakna upp.

I Göteborg är det samling kl. 12.18 på bron utanför Nordstan.

Gå in här för att anmäla dig, det har jag gjort!

Värme och varmvatten

Pratade med den distriktsansvariga på Familjebostäder idag. Beskeden jag fick var både bra och dåliga.

Det dåliga var att jag inte kunde få ut några siffror på energiförbrukning kopplad till uppvärmning och varmvatten. Siffrorna finns bara på fastighetsnivå och säger inte så mycket fick jag veta. När jag fortsatte fiska fick jag veta att de inte brukar lämna ut dem... Då slutade jag tjata.

De goda nyheterna var att de arbetar hårt för att införa individuell mätning av både värme och varmvatten. Hon kunde inte ge mig nån tidplan på när det kan bli aktuellt, men deras mål är att göra det så fort som möjligt. Tydligen ska de först testa på några fastigheter.

En annan grej som kanske kan leda till nåt var att jag frågade om möjligheten att få välja BraMiljövalmärkt fjärrvärme. Detta lämnade henne lite frågande så jag avslöjade att denna möjlighet att ganska ny och att Göteborg Energi inte gjort så mycket för att marknadsföra det. Då så hon att de aldrig pratat om detta men att det absolut är spännande och att hon ska ta upp det vid nästa möte. Så nu hoppas jag att fler hyresgäster hos Familjebostäder ringer och trycker på om detta, så att vi utnyttjar vår konsumentmakt ordentligt. Det funkade ju bra hos Göteborg Energi!

Elförbrukning i lägenheten

Som jag skrivit tidigare fick jag hemläxa att ta reda på förbrukningen av värme, varmvatten och el i min lägenhet.

Elen var lättast, för det var ju bara att kolla in lite gamla fakturor.

Falkenberg Energi som vi köper vår el ifrån har länge beräknat vår årsförbrukning till 2330 kWh, fast på senaste fakturan (juli) hade de höjt till 2480 kWh.

Jag roade mig med att kontrollräkna hur det sett ut sedan de började med månadsvis avläsning. På de sju månaderna, november till maj, låg vi på ett snitt på 208 kWh/månad vilket skulle ge 2500 kWh på ett år.

Vi är fyra i hushållet vilket ger mig en förbrukning på 625 kwh/år. Det ser ju bra ut i förhållande till Johans mål för oss på 750 kWh/person i ett hushåll med fler än två personer.

Troligen klarar jag även att räkna in elförbrukningen i kolonistugan som ser ut att landa på kanske 100 kWh/person.

Tant Grön

I helgen fanns det en massa roliga aktiviteter man kunde hitta på i stan. Liseberg hade landsbygdsdagar och på Gunnebo var det ekologisk marknad. Men varken jag eller maken hade lust att göra några långa förflyttningar.

Därför blev vi så glada när vi såg att det var Folknöjesfest i Slottsskogen på söndagen. Och att Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin skulle finnas i Dalslandsstugan och berätta sagor för barnen. Just den boken är lilla flickans absoluta favorit just nu så det kändes som en höjdare.

Upp på cyklarna och iväg. Så enkelt och smidigt. Förutom läsning med Tant Grön fanns det nybakta tunnbröd till försäljning. Lukten väckte härliga barndomsminnen från bagarstugor till liv hos både mig och maken.

Tänk om det fanns en bagarstuga i närheten som man kunde hyra, dra ihop ett gäng och bara baka en massa gott bröd. Det hade väl varit nåt?

Var förändringen du vill se i världen

Inser att det står i min presentation till höger att jag vill visa att det går att leva ett hyfsat vanligt liv med små koldioxidutsläpp. Är rädd att jag misslyckas totalt med detta. Tänker att jag säkert allt som oftast uppfattas som en pessimistisk militant nejsägare som aldrig gör nåt kul och totalt skrämmer bort alla som vill bli inspirerade till ett liv med mindre klimatpåverkan.

Därför var det extra kul att av en slump hitta den fina bloggen Att leva lagom och att dessutom hitta sig själv som en av författarens favoritinspiratörer. Oj vad det värmde!

Bloggerskan erkänner i ett annat inlägg att det ibland är jobbigt att försöka leva miljövänligt. Här får jag erkänna att jag har ett stort försprång jämfört med många andra människor. Eftersom klimatkrisen inte kommit som någon överraskning för mig har jag under många år kunnat planera för ett liv med små avtryck. Vi har valt att bo i lägenhet i stan för att slippa göra oss beroende av bil och det medför att uppvärmningen (fjärrvärme) också blir förhållandevis klimatbra. Att välja BraMiljövalmärkt el är helt självklart och inte det minsta krångligt.

Delvis väljer vi också aktiviteter som inte kräver långa krångliga transporter, simskolan på gångavstånd och dansen en kvart bort med spårvagn. Det blir till exempel ingen ridning för stora flickan för det skulle vara så svårt att lösa utan att behöva bil.

Att jag inte äter kött har dock inte med klimatet att göra, utan är min storasysters förtjänst. Jag slutade äta kött redan i elvaårsåldern som nån sorts uttryck för att inte vilja äta de söta djuren. Sen har det där hängt kvar. Jag har aldrig saknat kött och idag är jag såklart glad över att det inte är någon uppoffring att inte äta kött.

Sen är det det där med flyget. Det är märkligt egentligen att det blivit en sån symbolfråga. Och jag kan också tycka att det är märkligt att människor som är medvetna och kämpar på 51 veckor om året tillåter sig att spräcka sina koldioxidutsläpp på en enda semesterresa. Hur kan det vara så viktigt att just flyga på semestern? När det finns så otroligt mycket annat man kan göra när man är ledig. Det kanske är här jag sticker ut som allra mest, men det handlar nog om att jag inte förstår. Jag kan förstå att många människor flyttar ut från stan och bosätter sig så att man blir beroende av bil. Tyvärr ser ju samhället ut så och det är något vi mer eller mindre tvingas in i och sen är man fast i det där.

Men så vitt jag vet är det ingen som tvingas till Thailand.

Som jag ser det handlar det alltså om val. En del sitter idag fast i resultatet av tidigare val som gör att det blir svårt att leva klimatsmart men då kan man alltid försöka tänka att de val man gör från och med nu ska bli bättre.

För det spelar roll vad alla vi gör! Jag är helt övertygad om det.

En jämförelse.

Ibland ifrågasätts svensk klimatpolitik med argument som att våra nationella utsläpp är så otroligt små i ett globalt perspektiv att det inte spelar någon roll vad vi gör. Vi kan ändå inte påverka de globala utsläppen. Motargumentet brukar vara att det visst spelar roll. För att det är viktigt att vi från svensk sida visar att det går att ha ett bra samhälle med tillväxt och goda levnadsförhållanden, även med låga koldioxidutsläpp per person. Dessutom är det teknikdrivande, ett litet land där det ställs krav kan driva igenom ny teknik som sedan kan spridas till andra, oavsett om kraven egentligen ställs eller inte. Sverige ska vara det goda exemplet i världen.

Likadant är det med oss "klimatbantare" eller vad vi nu ska kalla oss. Vi är för svenskarna vad Sverige är för världen. Vi ska visa att det går att leva ett bra liv med goda levnadsförhållanden, även med låga koldioxidutsläpp. Vi ska vara det goda exemplet. Till viss del kan vi säkert även vara teknikdrivande, vi är nog inte där ännu, men snart börjar vi ställa krav på riktigt koldioxidsnål teknik och när den sen fått genomslag kommer den att spridas som vinden.

Detta försöker jag tänka på när jag tappar lusten.

Om jag ändå fortsätter tvivla tar jag till det gamla fina citatet av Mahatma Gandhi:

Be the change you want to see in the world

Var förändringen du vill se i världen

Jag vet vilken förändring jag vill se. Så då försöker jag vara den.

Dagens roliga

Har varit i Stockholm idag.

Dagens roliga 1: Gick på broarna från centralen till söder. På vägen till mötet mötte jag Kristina Lugn. På vägen tillbaka, på nästan exakt samma ställe, Håkan Nesser som var ute och rastade sin stora hund.

Dagens roliga 2: På mötet var en man från ABB, ni vet en sån där som man har en massa fördomar om när man är sån mupp som jag. Vit, medelålders, ingenjör. You know. Men han kom med två tänkvärda kommentarer. Den första var att han tydligen brukar säga till teknikerna på jobbet att även en ingenjör borde kunna lära sig att släcka lampan på toaletten. Såna kommentarer gillar jag! Det andra var också något han brukar säga på jobbet när de pratar miljö. Det handlade om de olika åtgärder som behöver göras på vägen till ett mer hållbart samhälle:

Vi måste göra lätta, svåra, kortsiktiga, långsiktiga, tekniska och beteendemässiga förändringar.

Det var väldigt bra sammanfattat tyckte jag och jag hoppas att han fortsätter upprepa det som ett mantra i alla möjliga sammanhang han befinner sig i.

GP och kollektivtrafiken

För andra dagen i rad nu frontar GP med stora bilder och artiklar om så kallade vanliga människor som inte klarar sig utan bil. Känslan man får efter att ha läst artiklarna idag och igår är att kollektivtrafiken i stan är så usel att man överhuvudtaget inte överlever utan bil. *

Dessutom får GP det att låta som att vi ska tycka synd om de här stackarna i Torslanda som måste köra bil. Det är inte synd om dem! De har själva valt att bosätta sig där.

Nu tycker jag att det är dags att GP skriver några artiklar om människor som klarar av sin vardag med kollektivtrafik. Som har valt att bo med bra kommunikationer och därför inte behöver bil på samma sätt.

Jag önskar att GP ska sluta smutskasta kollektivtrafiken. Klart människor inte ens vågar pröva bussen när de antingen skriver om hur svårt det är att betala eller om hur lång tid det tar.

* Det man inte ser i webversionen är de otroligt stora bilderna på de människor som omnämns i artiklarna som gör att vinklingen blir lite annorlunda jämfört med här

Hushållets energianvändning

Det tråkigaste jag vet när det gäller att leva med liten miljöbelastning är frågan om hushållets energianvändning. Jag tror att det beror på att vi i en herrans massa år dragits med sådana eländigt tråkiga råd på det området. Sådana som känns som en droppe i havet. Byt glödlampor. Sänk temperaturen en grad inomhus. Vädra kortare. Stäng av på knappen istället för att låta TV'n stå på standby. Ursäkta mig, men allt sånt kvittar totalt om man fortsätter köra bil till jobbet varje dag och dessutom flyger på semesterresor varje år.

Vi har liksom fastnat i de där råden och jag tror att människor inte förstår vidden av problemet, vidden av den livsstilsomställning som är nödvändig, när det första man hör alltid är glödlampor och standby.

Men igår handlade det om just dessa frågor på den webinarserie jag deltar i om Grön omställning i praktiken. Och det blev faktiskt både intressant och inspirerande.

Bland annat fick vi en hemuppgift att ta reda på hur stor energianvändning vi har hemma gällande uppvärmning, varmvatten och el. Detta är såklart saker jag ändå borde ta reda på inom ramen för experimentet, men nu fick jag lite press på mig att verkligen göra det. Målet för hushåll med fler än två personer som Johan satt upp är:

Värme: 500 kWh
Varmvatten: 500 kWh
Hushållsel: 750 kWh

Det ska bli spännande att se om Familjebostäder kan få fram några siffror för mig (gällande värme och vatten) och hur jag i så fall ligger till.

Dessutom fick vi tipset att be hyresvärden om att få se på fastighetens underhållsplan för att se vilka energieffektiviseringsåtgärder som finns inskrivna.

Jag har sedan tidigare tänkt fråga Familjebostäder hur de ser på Bra Miljövalmärkt fjärrvärme. Så det kan jag passa på att fråga nu. Det vore ju väldigt bra om de kan ligga på Göteborg Energi om det.

Moneybrother goes eko

Nu börjar det hända saker även bland de coola rockbanden. PSL rapporterar idag att Moneybrother ska ut på grön turné i höst. Flyg väljs bort, maten ska vara lokalproducerad och vattnet komma från kranen.

Undrar om de även utbildar turnéchauffören i sparsam körning, köttet minimeras och konsertlokalerna uppmanas gå över till Bra Miljöval-märkt el? Och kanske det viktigaste av allt, att man ser till att besökarna inte kommer i bil till konserterna.

Viktiga aktiviteter inför Köpenhamn

Jag ska erkänna att jag är uselt uppdaterad på alla spännande klimataktioner som diverse organisationer arrangerar inför klimatmötet i Köpenhamn i december.

Några saker har jag dock snappat upp.

Den 21 september arrangerar Avaaz.org med flera organisationer en flash-mob under namnet Wake-up Call. Mer info här.

Den 22 september har filmen Age og Stupid premiär, i Göteborg blir det på biografen Roy. Kolla in hemsidan för att hitta en biograf nära dig.

16-18 oktober blir det "Stand Up & Take Action" med klimattema. Jag har tyvärr ingen koll på om det planeras några svenska aktiviteter.

Den 24 oktober är det Globala klimataktionsdagen arrangerad av 350.org. Vill man engagera sig kan man läsa mer på den svenska sidan här.

Skicka gärna en kommentar om någon av er känner till fler viktiga aktiviteter.

Experimentet

Och hur går det egentligen med själva experimentet kan man ju fråga sig.

Min målsättning när jag startade det här experimentet vid nyår var att försöka ta reda på hur stora utsläpp mitt liv ger upphov till. Jag ville veta om det är möjligt att som vanlig medborgare själv fatta de beslut som krävs, nå en hållbar nivå på utsläppen och ändå leva ett gott liv. Och om det inte går, var är begränsningen och svårigheterna? Är det maten, uppvärmningen, resorna, prylarna?

Experimentet skulle enligt min ursprungliga tanke gå ut på att under 2009 undersöka om det är möjligt att leva på två ton koldioxid, vilket motsvarar ungefär en femtedel av utsläppen från en normal svensk. Med samma fördelning av de individuella och de offentliga utsläppen som idag så får jag för min privata konsumtion därmed släppa ut drygt ett och ett halvt ton koldioxid.

För att räkna på utsläppen tänkte jag använda mig av en rapport som redovisar koldioxidintensiteter från 319 varor och tjänster. Jag blev dock snabbt missnöjd med den som beräkningsunderlag, bland annat för att den fungerar enligt principen "ju dyrare vara desto mer koldioxid", vilket känns helt galet många gånger. Här köper man fint, ekologiskt, närproducerat och straffas då för det med att det ger högre koldioxidutsläpp än motsvarande billiga vara.

Den här känslan av otillfredsställelse har bidragit starkt till att mina högt ställda ambitioner med bland annat månadssammanställningar har runnit ut i sanden. Helt ärligt så insåg jag nog också rätt snabbt att det inte var möjligt för mig att komma ner till 1,5 ton. Eller kanske var jag bara inte beredd att göra de uppoffringar som skulle krävas?

Jag har i alla fall försökt mig på ett litet överslag så här drygt halvvägs in i experimentet.

• Mat, vin och "det där andra" man handlar i mataffären, grovt räknat 100 kg/månad: 1,2 ton
• El hemma, Bra Miljövalmärkt: 0 kg
• El kolonistugan: Vi är inte ännu uppe i 300 kWh för oss alla fyra: knappt 7 kg (kan det verkligen stämma?)
  
• Transporter: Svårt att uppskatta utan att plocka fram kvitton och räkningar från bilkooperativet. Kanske 200 mil? Fyra personer i bilen för det mesta. Medelstor bil släpper ut 160 g CO2/km: 80 kg?
• Konsumtion (soffa, brädor till staket, vattenkokare..) 500 kg?
• Uppvärmning hemma, har inte grävt färdigt i detta med fjärrvärmen ännu, gissar: 250 kg

Har jag glömt nåt viktigt?

Det skulle annars ge drygt två ton.

Och det skulle kunna pressas ytterligare genom att gå över till vegankost, sluta dricka alkohol, få Göteborg Energi att leverera Bra Miljövalmärkt fjärrvärme och att ytterligare minska konsumtionen. Bland annat.

Så visst tusan går det att göra saker!

Och kan jag så kan ni!

Och vattenkokarkris

Och så gick vattenkokaren sönder när jag skulle koka upp vatten till middagens majskolvar. Blä!

Vattenkokare kan vi inte leva utan så det blir helt enkelt till att köpa en ny. Undrar vad det är för koldioxidutsläpp på en sån.

Strumpkris

Efter en lång barfota-sommar går nu mina strumpor sönder på löpande band. Det verkar som att jag kommer att bli tvungen att ge mig ut på strump-shopping.

Nån som har nåt tips?

Hampa? Bambu? Eko-bomull?

Plommonmarmelad och böcker

Medan jag stod i köket ikväll och kokade plommonmarmelad lyssnade jag på radion. Lyckades precis pricka in veckans OBS som handlade om -tada!- klimatet. Två nya böcker recenserades, bland annat Nicholas Sterns nya som jag gissar kommer bli omtalad.

Budskapet är så deppigt så jag orkar knappt inte referera. Stern har gett upp tvågradersmålet, tror inte att det längre är möjligt att begränsa oss dit. Giddens ser ingen samlad global klimatpolitik som kan hantera krisen och varnar för en ny medeltid.

Och utanför mitt fönster fortsätter människorna leva sina liv som om inget har hänt.

Indien

Indiens miljöminister rapporterar nu att koldioxidutsläppen från Indien kommer att mer än tredubblas de närmaste 20 åren. Men, ingen panik, tycker den indiske ministern. Utsläppen per capita är ändå så mycket lägre än i väst, så våra växande utsläpp gör inget.

Jag kan hålla med om att de växande ekonomierna inte ska behöva lida för de dumheter vi begått. Men om de själva nu släpper ut koldioxid helt obegränsat så är det ju inte bara vi som får lida, utan minst lika mycket de själva. Är det smart?

Nu vet vi ju inte att det verkligen blir så stora ökningar, men inställningen skrämmer mig och visar hur långt vi är från att begränsa de globala utsläppen.

Vilket är ett absolut måste om vi inte ska riskera att utrota hela mänskligheten.

Centennial

Idag har jag varit på äventyr i min egen stad! Ända till Hisingen och Flunsåsparken, minsann. Orsaken var att Naturskyddsföreningen i Göteborg firade föreningens 100 års jubileum med en endagars musikfestival. Förutom några sköna akter (Alana Sveta och Anna von Hausswolff!) var det fiskdamm, tipspromenad och information om föreningens lokala verksamhet. Det blev en riktigt skön eftermiddag med barnen och vännen E.

Imorgon måste jag ta hand om plommonen och päronen innan de blir dåliga. Plommonen kokar jag marmelad av. Men vad gör man med päron egentligen? Det här är första året vi fått mer än att vi ätit upp det direkt.

Privilegierad

Vilken rikedom jag har förmånen att få ta del av! Känner mig glad och privilegierad.

På mitt jobb finns en man som bor "på landet" med bland annat höns och växthus. Denna vecka har han kommit med två stora påsar med de godaste vindruvor jag ätit. Växthusskörd. Alltså, det går inte att beskriva hur goda de var. Helt plötsligt blev jag väldigt sugen på att bygga ett växthus i kolonin, bara för att odla vindruvor.

Som om det inte vore nog med vindruvorna, igår kom han med ett paket med 12 ägg som jag fick köpa av honom. Så idag blev det kokt ägg till frukost, från garanterat lyckliga höns. Det smakar så mycket godare då.

Idag har vi dessutom varit ute i kolonin och skördat. Plommon, päron, sockerärtor, några äpplen. Den här årstiden är fantastisk och det är så lyxigt att kunna frossa i egen frukt.

Men va fan

Det är ju inte så att de positiva beskeden står som spön i backen just nu. Regeringen gör ta mig fan inte ett enda rätt på klimatområdet. Det är bara snack, snack, snack. Hur man år 2009, så tydligt utpekat som ödesår för klimatet, när man själva håller i ordförandeklubban och ska få hela världen att gå i rätt riktning, kan klubba igenom Förbifart Stockholm är för mig helt ofattbart.

Vari finns trovärdigheten? Alla vet att den kommer att leda till mer trafik. Alla vet att den inte kommer att göra ett enda dyft åt trängseln. Och ändå. Jag blir helt matt.

Hur man som politiker kan slå sig för bröstet och tycka att man gör bra saker när endast 20 procent av befolkningen tycker att det är lätt att leva miljövänligt är också det helt ofattbart. GP rapporterade idag från seminariet jag var på igår.

Men om jag ska vara ärlig kan jag inte heller förstå hur hela 80 procent av svenskarna kan tycka att det är svårt att leva miljövänligt. Skippa bilen. Skippa flyget. Skippa biffen. Byt till Bra Miljöval-märkt el. Köp KRAV-märkt. Bo inte större än du verkligen behöver. Köp inte en massa onödiga saker. Bosätt dig inte så att du gör dig beroende av bil i vardagen. Släng inte mat.

Vad är det som är så svårt???

Vatten på flaska

Nu ligger jag risigt till.

Jag hade med mig en flaska vatten idag. Kranvatten i en gammal Loka-flaska. Men när jag satt där på seminariet, omgiven av alla medvetna människor så vågade jag knappt ta upp flaskan.

Tänk om de skulle tro att jag köpt den.

Nu får jag sluta fjanta mig.

Har konsumenten möjlighet att agera hållbart?

Idag har jag varit på seminarium anordnat av Naturvårdsverket och Konsumentverket, på ovanstående tema.

Några nya studier presenterades, liksom några gamla. Inga revolutionerande nyheter. Många tycker fortfarande att det är konsumenterna som ska lösa klimatkrisen, med just konsumtion.

Ni som hängt med här ett tag vet att det där inte är min linje. Konsumenterna kommer inte att lösa detta! Hur insatt och påläst man än är så vill man inte avstå från biffen/bilen/flygresan. Vårt hopp står till politikerna. Att vi får riktigt tuffa styrmedel som styr in på rätt linje. Det är så beteendeförändringar uppstår. Anledningen till att vårt beteende idag är att flyga mycket mer än för 20 år sen och äta mycket mer kött är helt enkelt en följd av att det blev möjligt tack vare billigare priser. Då bör det funka åt andra hållet också, dyrare priser, annat beteende. Snorenkelt.

Dessutom kommer inte klimatkrisen att lösas med konsumtion. Hur grön den än är. Det handlar inte om att byta från bensinbil till miljöbil. Det handlar om att byta till en annan livsstil som innebär betydligt färre bilresor. Men detta berördes bara väldigt flyktigt idag. Det är fortfarande alldeles för känsligt.

Sylt från stan

Det är bara att gratulera.

Calle Högberg har startat företaget Sylt från stan och i och med det sjösatt världens kanske bästa affärsidé, som jag önskar att jag själv hunnit före med.

GP* bjuder idag på gratisreklam värd kanske två miljoner kronor (eller vad kostar ett uppslag nu för tiden?) och det är inte mer än rätt. Calles affärsidé är att hjälpa villaägarna i Kungsladugård att bli av med sin frukt, så han hämtar den i en liten skrinda, kokar sylt och säljer vidare. Helt rätt!

Jag hoppas få möjlighet att köpa några burkar. Det blir inte många gram koldioxid av den sylten!


* endast pappersversionen dock, så jag kan tyvärr inte länka