Jag är en vardagsälskare. För det mesta trivs jag precis hur bra som helst en helt vanlig vardag. När allt är som precis som vanligt. Maken sticker till jobbet medan jag tar min (snabba) morgondusch. Jag väcker barnen och vi gör oss i ordning, lilla flickan tjorvar lagom mycket. Upp på cyklarna och iväg till skolan och sen dagis. In med P1 i örat och cykla den sega vägen upp till jobbet. Äta den medhavda frukostmackan. Jobba hela dagen. Cykla hem, lagom till dukat middagsbord. Prata med familjen, kolla av hur dagen varit för alla. Röja undan köket och plocka i lägenheten. Natta barnen, prata med maken, läsa tidningen. Kanske läsa några bloggar och skriva ett blogginlägg. Kolla TV och så krypa i säng. Så ser min vardag ut.
Men vissa dagar är inte som alla andra, detta är en sådan.
Barnen är med mormor på landet. Jag gick upp före maken och cyklade ner till Centralen och tog 6.42 tåget till Stockholm. När jag kom hem nu ikväll var lägenheten tom, och jag är ensam hemma en stund vilket i princip aldrig händer. Magiskt. Läser igenom GP och ser en fin artikel om Johan E, med bilder från kolonin! Och lite längre fram läser jag att vännen S fått stipendium från sin konstskola! Till råga på allt var detta en dag när jag vaknade till att miljöpartiet gjort ett jättebra resultat i EU-valet.
Det kan vara bra även när det inte är vanlig vardag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar