Föreningsliv

Att engagera sig i föreningar är kul. Man får privilegiet att lära känna en massa roliga människor och lära sig en massa saker om samhället, sig själv och andra. Bland annat.

Jag avslutade denna arbetsvecka med en träff med Sveriges kanske minsta miljöförening (sju betalande 2009). Vi fick besök av Yimby Göteborg som berättade om vad de håller på med och sen pratade vi en stund om stadsplanering och hållbar samhällsutveckling. Vi hann även prata helt kort om olika organisationsformer och vad vi ska ha vår lilla förening till. Jag vill ha den till att mysa, alltså få träffa likasinnade och bara prata och få ny energi. Men det kan finnas andra syften också.

Från det mötet stack jag direkt till ett med Sveriges största miljöorganisation. Där är frågeställningarna helt andra, men den personliga vinningen finns där också. Jag får ha roligt, träffa trevliga människor, utmana mig själv och mina tankar, få nya insikter och kunskaper.

Ett liv utan föreningsengagemang blir fattigt och tråkigt.

Frågan är bara om det går att effektivisera. Var hittar jag största möjliga miljönytta till största möjliga nöje? Är det det som är målet? Eller ska jag nöja mig med att ha kul och strunta i miljönyttan?

Jag har i alla fall att se fram emot en hel helg med föreningsengagemang.

Ska bli kul. Men jag kommer inte att rädda världen.