Tips inför ikväll

Ikväll har du chansen att ta del av ett webinar i webinarserien "Grön omställning i praktiken" helt gratis!

Temat är vardags- och fritidsresor och det är tre spännande block som ska hinnas med. Elcyklar, genus i trafiken och nöjesresor.

Om det inte var för att jag ska på konsert ikväll så hade jag absolut varit med själv.

Gå in här för mer info och anmälan.

Har du aldrig varit med på ett webinar tycker jag att du ska testa bara av den anledningen. Jag gillar formen skarpt och hoppas att det är en teknik som ska bidra till något mindre resor i framtiden.

Schyst eller hållbart resande?

Ikväll har jag varit på föreläsning på temat "Välkommen till Paradiset". Tyvärr hade båda de utlovade föreläsarna, Jennie Dielemans och nån från Fritidsresor, lämnat sena återbud på grund av sjukdom så det blev inte riktigt vad jag tänkt mig. Jag har länge velat höra Jennie prata om detta, så det kändes lite snöpligt. Ersättare var en kvinna som är aktiv i nätverket "Schyst resande".

Jag hade hoppats på lite svidande kritik över oreflekterad massturism baserad på ohållbara flygresor. Det visade sig dock att nätverket har "flygfacket" Unionen bland sina medlemmar så det finns ingen sån hållning alls. Utan mer så här: Res hur mycket ni vill, men fråga gärna researrangören hur de arbetar med vatten/sexturism/alkoholfrågor...

Ehh, hur många gör det?

En tjej i publiken kom dock med ett läckert tips för de som prompt måste ut och resa (jag tycker ju gott att man kan stanna i Sverige, det finns så otroligt mycket att se och göra här).

På sidan Responsible Travel finns det samlat en massa arrangörer av schysta resor, för som vi konstaterade i kväll kan de nog vara svåra att hitta många gånger.

Matteakuten

Jag har plågat mig igenom alldeles för många matematiktal i mitt liv. Utan att ha vettiga förkunskaper dessutom.

På högstadiet kunde man välja antingen allmän eller särskild matte. Jag hade siktet inställt på att läsa frisörlinjen på gymnasiet och det enda som gällde var att få höga betyg. Det fanns ingen anledning att ha kunskaper från särskild matte med sig dit. Så det blev den lätta vägen. Och ett högt betyg, precis som planen var.

Det visade sig snart att jag inte blev långlivad på frisörsalongen. Det verkade roligare att rädda världen så det var bara att sätta igång att läsa in lite naturvetenskapliga ämnen. Däribland matte. Komvux och naturvetenskapligt basår blev räddningen för att komma vidare in på universitetet. Problemet med fram för allt basåret var dock att det var så mycket som skulle hinnas med på kort tid och den grundläggande gymnasiematematiken hann aldrig sätta sig i min hjärna. Till råga på allt fanns det redan där luckor till följd av att jag hade valt allmän matte på högstadiet. Så när jag väl satt med universitetsmatten så blev det så fruktansvärt svårt. Och obegripligt många gånger.

Tänk om jag då hade haft matematikvideo till hjälp. Vad mycket lättare allt hade varit.

Eco i Tokyo?

Är lite osäker på hur jag kommer att reagera när jag kommer till Tokyo. Kommer konsumtionsdjävulen att drabba mig med följd att jag shoppar loss som en galen i elektronikkvarter, Hello-Kittyvaruhus och fiskmarknader? Eller kommer jag att tycka att det är motbjudande med all slit-och-släng och onödiga prylar av plast och inte kunna handla någonting alls?

Har försökt kolla upp möjligheterna att handla miljövänligt och har hittills hittat nån hampa-affär, lite matställen med organic inriktning och så såklart en hel del loppmarknader och vintage shopping.

Men det roligaste av allt var att jag hittade "Tokyo Free Guide" som precis som namnet säger tillhandahåller gratis guider i Tokyo. Vi slängde iväg en intresseanmälan trots den extremt korta framförhållningen (de ville egentligen att man skulle anmäla intresse 2-3 veckor i förväg...) och fick idag besked om att vi ska få bli guidade av Atsushi på söndag.

Atsushi gillar traditionell svensk musik. Undrar vad det är för nåt?

Daglig dos av cykelhumor

Upptäckte precis en sida som lägger ut en seriestrip varje dag. På cykeltema.

Kan det bli bättre? Kan det bli nördigare?

Kakor

Hittade en rulle pepparkaksdeg i kylskåpet, kvarglömd sen i julas. Dessutom hade vi lite mandelmassa i en burk som blivit kvar sen maken gjorde semlor häromveckan.

En liten klocka satte igång att ringa. Var det inte så att Johan på Ekotänk tipsade om några pepparkakssnurror före jul... Jovisst var det så.

Satte igång ett bak med döttrarna, trots att jag är usel på att baka med barnen. Belöningen kom dock när vi senare kunde duka upp en smarrig kvällsfika.

Väldigt goda kakor.

Ingefärachock

Så smög sig då en vinterförkylning på mig till slut. Har gått och väntat på den i många månader nu.

Det finns en bra sak med förkylning och det är att det då blir tillåtet att äta snuskiga mängder kanderad ingefära. Köpte en påse i hälsokostaffären för nåt år sen, mest av en tillfällighet. Chockades först av styrkan men kunde ändå inte sluta äta. Kraftigt beroendeframkallande alltså. Det har blivit många påsar sen dess. Det visade sig vara en supermedicin mot förkylning. Det känns som att symptomen lindras och att ingefäran hindrar att förkylningen bryter ut på riktigt.

För att variera mig gjorde jag ikväll en kopp te med honung och färsk ingefära. Barnen sov, maken stack iväg på konsert så jag fick ha Markus Krunegård helt för mig själv.

F-n vad gött!

Testar att sälja gammal kurslitteratur

Har ju försökt använda det långa härliga jullovet till att rensa lite i röran. Jag har alltid varit en samlare av stora mått. Det har varit viktigt för mig att äga saker (till exempel kursböcker) och att sedan göra mig av med det har varit i princip uteslutet. Den här separationsångesten kan man spåra direkt tillbaka till min barndom som präglades av att familjen separerades och det finns massor av historier om hur jag gråtit floder över utkastade julgranar eller bilar och pianon som skulle säljas.

Men nu håller nog nånting på att hända med mig. Kanske håller jag på att bli vuxen. Kanske är jag numera så trygg i livet och i mig själv att jag inte behöver alla de här sakerna för att känna trygghet. Det är inte längre en omöjlighet att kasta, sälja, skänka bort. Ibland kan det till och med vara skönt.

Så när jag häromdagen rensade i en av bokhyllorna så tittade jag på min gamla kurslitteratur som jag inte öppnat sen jag slutade plugga. Och varför tro att jag kommer att öppna dem inom de kommande fem åren? Nä, ut med dem!

Ikväll har jag lagt ut en hel del av dem till försäljning på stubok.net. Jag har väl inte så stora förhoppningar om att få napp, men om nån nu är intresserad så är det ju bättre att de kan få köpa dem billigt än att de går direkt i pappersåtervinningen.

Säsongsguide

GPs lördagsbilaga Två Dagar hade i lördags den goda smaken att ge oss en guide över vilka grönsaker som är i säsong olika månader.

Jag rev såklart ut sidorna och ska sätta upp dem på nåt strategiskt ställe i köket, men nu hittade jag även en elektronisk version här.

2010

Ett nytt år. Ett oskrivet blad. Har ingen som helst aning om vad jag ska göra av alla dessa dagar.

Jag har de barn jag ska ha, jag är gift med den man jag ska ha, jag bor där jag ska bo och jag har det jobb jag ska ha.

Förra året satte jag igång Koldioxidexperimentet vid årsskiftet så då var det årets stora projekt. Det har varit roligt. Att fundera över min klimatpåverkan, vad som går att minska, vad som är svårt. Att blogga var också nytt för mig och något jag gillat. Jag har bestämt mig för att fortsätta blogga trots att året med experimentet är avslutat.

Men vad ska jag mer göra av detta år?

Gå i terapi, bli politiker, gå med i Facebook, bli vegan, sätta mig in i mitt pensionssparande, engagera mig i Omställning Sverige, börja paddla havskajak, prova vin, lära mig spela piano?

Alla dessa möjligheter! Det är både skrämmande och spännande.

Morotsmaffia

Läste idag om en ny spännande rörelse som tagit fäste i Finland, Tyskland och USA. Kanske finns nåt liknande i Sverige men jag har då inte hört talas om det i så fall.

Det handlar om en miljömobb som jobbar med positivt konsumentmaktsutövande.

Metoden är att belöna företag som gör något bra istället för att bojkotta de dåliga. En aktion arrangerad av en morotsmaffia kan leda till att flera hundra personer dyker upp för att handla eller äta i en butik eller restaurang som har valt att investera i miljöförbättrande åtgärder. Det kan handla om att byta ut butikens belysningssystem mot ett mer energisnålt, täcka över kylar och frysar för att minska energiförbrukningen eller ersätta en vara i sortimentet med ett ekologiskt alternativ.

Man skapar genom detta en vinna-vinna-situation. Konsumenterna, som ändå ska handla, gör det som vanligt men denna gång genom att hjälpa till exempel sin lokala mataffär att bli grönare. Samtidigt får ett företag som satsat "grönt" möjlighet att öka sin omsättning, tjäna mer pengar som kan investeras i ytterligare gröna åtgärder och dessutom stärka sitt varumärke.

Kul grej.

Påminnelse

Idag är det min dag i Miljöjulkalendern. Ni glömmer väl inte att gå in och kolla!

Rapport

Har haft en fin helg ihop med familjen. Veckan hade varit kaotisk så det var mysigt att samlas alla fyra runt köksbordet på fredagskvällen.

Är särskilt nöjd med gårdagen. Jag och döttrarna for in till stan och gick på Solidarisk varumässa i Hagakyrkans församlingshem. Mycket trevliga saker. Köpte en disktrasa från Växbo Lin. Äntligen. Har hört så mycket gott om dem så det ska bli spännande att äntligen få prova själv. Dessutom blev det ett par bambustrumpor, denna gång från Bamboo Clothing och en prenumeration på Effekt.

Vidare till Götaplatsen och klimatdemonstration. Av nån märklig anledning så kändes det mer avslaget än för ett år sen. Var är alla människor? Jag känner ju säkert åtminstone 50 personer till bara i Göteborg som jobbar med miljöfrågor. Och ännu fler som brukar prata om sig själva i termer av "miljöintresserade" eller "miljömedvetna". Men det är tydligen inte tillräckligt för att ge mänsklighetens framtid en timme en lördag i december.

Det var i alla fall en trevlig tillställning och Rapport som var där och filmade lyckades fånga oss på bild.

Återanvändning

Nu när mitt år med koldioxidexperimentet är på väg mot sitt slut börjar det komma förfrågningar från lite här och var om tips för ett liv med liten klimatpåverkan. Jag har tidigare berättat att jag var och pratade på Hållbarhet 2009 och att jag ska vara med i Hållbar Utveckling Väst miljöjulkalender.

Och häromdagen ringde en reporter från Metro. Imorgon ska de ha nån sorts klimattema i tidningen med anledning av Köpenhamnsmötet och där ska jag vara med på ett hörn. Jag återanvänder mina fem tips både i Metro och i julkalendern, så det är inte några spännande nyheter jag kommer med direkt. Fotot i Metro är i alla fall taget idag i Stockholm. Men det är lite hemligt. Det skulle helst se ut som att jag var i hemma i Göteborg tyckte redaktionen, men det gick inte att lösa praktiskt. Om det är nån som ser artikeln imorgon skulle det vara intressant att veta om det går att se var kortet är taget...

Nu laddar jag för solidarisk varumässa och klimatdemonstration på lördag. Och om en vecka åker jag till Köpenhamn. Det ska bli spännande och roligt.

Vad ska vi göra med Amazonas?

Hörde på radion i morse att koldioxidhalten i atmosfären slår nya häpnadsväckande rekord.

Koldioxidhalten steg mer bara under 2008 än under hela det föregående decenniet. Siffrorna tycks ge stöd för antagandet att uppvärmningen kan komma att bli ända upp till 6 grader, vilket är det värsta scenariot i FN-organet IPCC:s långtidsprognos för resten av seklet.

Vem behöver skräckfilmer när vi lever i denna verklighet?*

Uppenbarligen är avskogningen av Amazonas och andra regnskogsområden en av de viktigaste orsakerna till den snabba ökningen. Och här står jag mig slätt. Jag vet helt enkelt för lite om orsakerna till avskogningen och vad som skulle krävas för att få stopp på detta.

När det gäller förbränningen av fossila bränslen kan jag se lösningar. Om världen bara ville så skulle man kunna bestämma sig för hur mycket fossila bränslen som får plockas upp ur jordskorpan varje år. Eller så skulle man kunna införa ransonering eller individuella utsläppsrätter. Lösningar finns alltså, även om vi är extremt långt från att införa dem.

Men vad är det som behövs för att stoppa avskogningen egentligen?

* Om du inte vet vad sex graders uppvärmning kan innebära kan du till exempel läsa om detta i Mark Lynas bok, Sex grader.

Muller

Vilken dag! Äntligen sken solen i Göteborg.

Efter den sedvanliga lördagsförmiddagstädningen tog jag med mig lilla flickan ut. Stora flickan skulle på kalas (och var dessutom på kalas igår) så det kändes viktigt att göra något kul med henne.

Vi promenerade iväg "mot stan". Var inne på Sagobjörnen och köpte lite begagnade böcker som stora flickan ska få i julklapp. Mötte mamman till en av stora flickans klasskompisar och fick höra om deras bekymmer med kompisar och utanförskap. Tungt. Jag hade ingen aning om att hon känner sig ensam. Tyvärr är hon och min dotter väldigt olika (de har även gått på förskolan ihop tidigare), men det här måste vi ju ta upp hemma.

Gick till Masthuggstorget och klimatfestivalen Muller. Lämnade in några plagg i deras "freeshop" och plockade med mig lika många hem. Dottern ritade och gick omkring och plockade på sig broschyrer i oändliga mängder. Fikade smaskigt fika och blev medlem i Miljöförbundet Jordens vänner. Vet faktiskt inte varför jag inte är medlem där redan. Att vara medlem i många organisationer som gör bra grejer känns som ett klimatsmart sätt att göra av med sina pengar.

Träffade vännen E och hon slog följe med oss upp till Plikta. Det blev som vanligt en trevlig, energigivande pratstund. Lekte en stund tills dottern kissade i byxorna och solen började gå ner, då var det läge att gå hemåt.

Nu klarar jag några veckor till med regn och grått.

Miljöjulkalendern

Hållbar Utveckling Väst har i år satt ihop en miljöjulkalender där mer eller mindre kända miljöengagerade experter och lekmän kommer att ge ett miljötips om dagen varje dag fram till jul under december.

Redan nu kan man gå in och få tips om hur man kan fixa mysstämning med mycket energieffektivare juleljus än de vi använder idag i våra adventsljusstakar och julgranar.

Bland dem som medverkar finns Västra Götalands landshövding Lars Bäckström, magasinet Caminos chefredaktör Johanna Stål, Johan Trouvé som är vd för Västsvenska Industri- och Handelskammaren, köpstoppsbloggaren Ann-Christin Gramming och kocken Rune Kalf-Hansen. Dessutom medverkar energi- och klimatrådgivare och miljöstrateger från kommuner i Västra Götaland.

Och så jag.

Vart är världen på väg?

Ikväll har jag varit på föreläsning med Pär "Känd från TV" Holmgren.

Det var fullsatt. Det var riktigt bra.

Jag satt faktiskt där och mös. Pär var tydlig och pedagogisk. Just att det var mycket folk gladde mig särskilt. Att intresset var stort och att det troligen var en och annan som fick den berömda aha-upplevelsen ikväll. Även om han faktiskt inte pratade särskilt mycket om de så kallade förstärkningsmekanismerna som nog är det som skrämmer mig mest.

Det är ingen enkel sak att föreläsa kring. Det är så komplext. Det finns så många aspekter. Det finns så mycket fakta. Och samtidigt så mycket osäkerheter. Det är naturvetenskap, beteende, politik och känslor. Det är ekonomi, moral, historia och framtid.

Därför imponeras jag av de som lyckas sätta ihop en föreläsning som kan ge något både till de som är förhållandevis insatta och till de som kanske inte vet lika mycket.

Får ni möjlighet att gå och lyssna på honom så tycker jag att ni ska ta chansen.

Dessutom har han precis släppt en ny bok, Klimatkoden, ihop med en annan som brukar imponera på mig, Jessica Cederberg Wodmar.

Hetta

Att jag aldrig lär mig.

Vi har odlat chili i några krukor i kolonin i sommar. Tog hem en kruka framåt hösten och ställde i fönstret i trappuppgången. Idag när jag skulle göra kikärtsbiffar så plockade jag en chili och hackade ner i smeten.

Så fort jag skurit chilin gick jag in på toan och tvättade händerna med tvål tre gånger. Trodde i min enfald att jag då skulle slippa den klåda och sveda jag fått när jag hackat chili förut. Ack nej. Nu får jag gå här med brinnande händer som känns som uppsvällda ballonger.

Finns det nåt sätt att komma förbi detta? Tacksam för tips.

Nästa gång blir det gummihandskar på.

Allt är möjligt

Jag gjorde det igen. Att jag aldrig lär mig. Alla dessa negativa, pessimistiska inlägg.

Hu.

Det värsta är att jag gör det alldeles utan att tänka på det. Det är nog min personliga läggning som gör det. Min natur.

Idag har det ändå varit en dag med mer hopp och glädje än på länge. Fick en så fin och passande påminnelse av Ulf, vår man i Bryssel, om att allt faktiskt är möjligt och att vi inte har möjlighet att se förändringarna i förväg. Han jämför här med Berlinmuren, såklart:

Händelserna 1988-90 visar också hur svårt det är att förutsäga framtiden, och att bedöma vad som är "möjligt". Innan det faktiskt hände så var det ytterst få som förutsåg östblockets och Sovjetunionens sönderfall (och de som gjorde det blev inte tagna på allvar).

Murens fall visar att även det mest osannolika och oförutsägbara faktiskt är möjligt, och att dåtidens cyniker och skeptiker hade fel om att muren skulle bestå för alltid. Mänsklighetens potential till förändring är långt större än vår kollektiva verklighetsuppfattning.

Framsteg grundas av inspiration, inte av hopplöshet. Det finns egentligen bara ett någorlunda bra sätt att förutse och förändra framtiden - att agera i nuet. Låt oss inte hindras av alla världens pessimister och cyniker och deras trista budskap.

Att läsa detta och ha David Jonstads lilla pärla till bok i bakhuvudet, en bok som visar att det finns sätt att lösa krisen, gör mig idag faktiskt lite lycklig.

Om du inte redan läst "Vår beskärda del" så gör det!

Skippa "Sex grader" och läs denna istället.*


*Om du inte vill bli en sån pessimist och cyniker som jag ;-)