Nu är det som allra bäst.
Julen är avklarad. Har träffat en massa familjemedlemmar som vi inte träffar så ofta, vi har ätit gott, gett och fått uppskattade julklappar och nu landat hemma i lägenheten. Idag har barnen lekt medan vi röjt några av lägenhetens svarta hål; ovanpå byrån i hallen och klädkammaren.
Strax ska vi gå bort till Högsbo och mata grisarna. Kommande dagar ser jag fram emot att träffa vänner, fortsätta äta gott, dricka gott. Njuta av tillvaron och summera året.
Varje dag ett blankt blad.
söndag 27 december 2009
onsdag 23 december 2009
Julefrid
Om en liten stund packar vi iväg oss själva, alla julklappar och allt julgodis (vår lott att ta med till julknytisen) med spårvagnen och Kinnekulletåget för några dagars julfirande med släkten.
Jag har varit ovanligt lugn i år. Lagom många julklappar att handla, lagom mycket godsaker att laga, lagom höga städambitioner.
Var inne på Reagera igår och köpte ett par julklapps-duschhanddukar och "råkade" komma ut med en julklapp till mig själv... En jacka av hampa. Perfekt. Behövde verkligen en ny vinterjacka, så det var verkligen ett lyckokast.
Nu kan julen komma.
Allt är förberett.
GOD JUL alla läsare.
Jag har varit ovanligt lugn i år. Lagom många julklappar att handla, lagom mycket godsaker att laga, lagom höga städambitioner.
Var inne på Reagera igår och köpte ett par julklapps-duschhanddukar och "råkade" komma ut med en julklapp till mig själv... En jacka av hampa. Perfekt. Behövde verkligen en ny vinterjacka, så det var verkligen ett lyckokast.
Nu kan julen komma.
Allt är förberett.
GOD JUL alla läsare.
lördag 19 december 2009
Livet går vidare
Precis som jag misstänkt och anat hela hösten slutade Köpenhamnsmötet med ett jaså. Aldrig förr har väl uttrycket "Mycket väsen för ingenting" passat bättre.
Men som en klok människa sa, det är bara att bryta ihop och komma igen. Det finns massor att göra även utan ett bra globalt avtal. Alla individer kan ta sitt eget ansvar så långt det är möjligt, EU kan göra massor, svenska regeringen kan göra väldigt mycket.
Minusgrader i Göteborg. Medan maken och barnen bakade lussekatter passade jag på att frosta av frysen. Det var verkligen välbehövligt. Vardagsbestyr som terapi.
Men som en klok människa sa, det är bara att bryta ihop och komma igen. Det finns massor att göra även utan ett bra globalt avtal. Alla individer kan ta sitt eget ansvar så långt det är möjligt, EU kan göra massor, svenska regeringen kan göra väldigt mycket.
Minusgrader i Göteborg. Medan maken och barnen bakade lussekatter passade jag på att frosta av frysen. Det var verkligen välbehövligt. Vardagsbestyr som terapi.
tisdag 15 december 2009
Det här med jämställdheten
Läste "Skriet från kärnfamiljen" i helgen, på resan till och från Skåne. Har följt bloggen ett tag så det var mycket i boken som kändes igen.
Jag är lyckligt lottad och har en man som "är med på tåget"; han lagar i princip alla familjens middagar, han fixar matsäck till barnens utflykter, tvättar och köper nya kläder till barnen när det behövs, osv osv. Jag har alltid tagit detta för givet och blev nog lite chockad över att situationen i många familjer är så dålig som den är. Enligt författarna finns det några grundläggande ingredienser som kan underlätta ett jämställt liv. En av dem är att man delar på föräldraledigheten när barnen är små och en annan är att bo i lägenhet. Ett stort hus riskerar tydligen att vara en jämställdhetsfälla, något jag inte riktigt tänkt på på det sättet tidigare. Men direkt jag läste det kändes det helt självklart. Hur många familjer har jag inte sett där frun står i köket och sköter markservicen omgiven av barnen medan mannen håller på med något "projekt" som det finns ett slut på och som dessutom inhöstar omgivningens beröm?
Förutom att det är klimatsmart att bo i lägenhet är det alltså bra för jämställdheten.
Men, vad jag egentligen tänkte komma till med det här inlägget är att jag är så skrämmande dålig på att göra de traditionellt manliga göromålen. Eftersom detta tas upp i boken är jag uppenbarligen inte ensam om detta. Männen är överlag bättre än kvinnor på att bryta ny mark.
Nu lever jag ett liv där de typiskt manliga uppgifterna är väldigt få; ingen bil som ska tas omhand, ingen uppfart som ska skottas och väldigt få renoveringsprojekt. Så mina möjligheter att träna på sånt här är ganska sällsynta. Och när de väl dyker upp så fegar jag ändå ur. Så uselt. Idag var det dags att byta till vinterdäck på min cykel. Min snälla man löser såklart det åt mig medan jag sitter här och skäms. Smög ut och gjorde ett trevande försök att hjälpa till, men mitt självförtroende för alla praktiska aktiviteter av det där slaget är verkligen i botten. Och han är så himla bra på det, så varför ska jag...
Jag måste verkligen skärpa mig. För döttrarnas skull. Och min egen.
Jag är lyckligt lottad och har en man som "är med på tåget"; han lagar i princip alla familjens middagar, han fixar matsäck till barnens utflykter, tvättar och köper nya kläder till barnen när det behövs, osv osv. Jag har alltid tagit detta för givet och blev nog lite chockad över att situationen i många familjer är så dålig som den är. Enligt författarna finns det några grundläggande ingredienser som kan underlätta ett jämställt liv. En av dem är att man delar på föräldraledigheten när barnen är små och en annan är att bo i lägenhet. Ett stort hus riskerar tydligen att vara en jämställdhetsfälla, något jag inte riktigt tänkt på på det sättet tidigare. Men direkt jag läste det kändes det helt självklart. Hur många familjer har jag inte sett där frun står i köket och sköter markservicen omgiven av barnen medan mannen håller på med något "projekt" som det finns ett slut på och som dessutom inhöstar omgivningens beröm?
Förutom att det är klimatsmart att bo i lägenhet är det alltså bra för jämställdheten.
Men, vad jag egentligen tänkte komma till med det här inlägget är att jag är så skrämmande dålig på att göra de traditionellt manliga göromålen. Eftersom detta tas upp i boken är jag uppenbarligen inte ensam om detta. Männen är överlag bättre än kvinnor på att bryta ny mark.
Nu lever jag ett liv där de typiskt manliga uppgifterna är väldigt få; ingen bil som ska tas omhand, ingen uppfart som ska skottas och väldigt få renoveringsprojekt. Så mina möjligheter att träna på sånt här är ganska sällsynta. Och när de väl dyker upp så fegar jag ändå ur. Så uselt. Idag var det dags att byta till vinterdäck på min cykel. Min snälla man löser såklart det åt mig medan jag sitter här och skäms. Smög ut och gjorde ett trevande försök att hjälpa till, men mitt självförtroende för alla praktiska aktiviteter av det där slaget är verkligen i botten. Och han är så himla bra på det, så varför ska jag...
Jag måste verkligen skärpa mig. För döttrarnas skull. Och min egen.
Information overload
Jag skulle lätt kunna ägna hela dagarna åt att läsa rapporter och nyhetsbrev från Köpenhamn. Otroligt vilka mängder information som produceras.
Det är inte bara det att det är tidsmässigt svårt att hinna ta in allt, det leder även till viss schizofreni då de optimistiska rapporterna varvas med de pessimistiska. Ena sekunden positiv. Andra sekunden negativ.
Mitt känslomässiga inre hinner inte med. Än mindre min hjärna.
Det är inte bara det att det är tidsmässigt svårt att hinna ta in allt, det leder även till viss schizofreni då de optimistiska rapporterna varvas med de pessimistiska. Ena sekunden positiv. Andra sekunden negativ.
Mitt känslomässiga inre hinner inte med. Än mindre min hjärna.
söndag 13 december 2009
Köpenhamn
Är precis hemkommen från Köpenhamn. Trött och mör i kroppen efter många timmar i demonstrationståget igår.
Jag är väldigt glad att jag var där. För att visa världen att det här är en viktig fråga. Kanske var känslan bitvis lite avslagen, uppgiven. Berodde det på bristen på positiva besked inifrån förhandlingarna? Eller hade det med vädret att göra? Det är liksom svårt att uppbåda karnevalsfeeling i Lundhagskängor, ful mössa och en stor, tung jacka...
I den delen av tåget där jag gick var det i alla fall väldigt stilla och fredligt. Hade det inte varit för sms-rapporter från Sverige hade vi inte ens förstått att polisen gått in och tagit folk. Det är fortfarande ett mysterium för mig vad som egentligen hände. Uppgifterna verkar gå isär.
Jag är väldigt glad att jag var där. För att visa världen att det här är en viktig fråga. Kanske var känslan bitvis lite avslagen, uppgiven. Berodde det på bristen på positiva besked inifrån förhandlingarna? Eller hade det med vädret att göra? Det är liksom svårt att uppbåda karnevalsfeeling i Lundhagskängor, ful mössa och en stor, tung jacka...
I den delen av tåget där jag gick var det i alla fall väldigt stilla och fredligt. Hade det inte varit för sms-rapporter från Sverige hade vi inte ens förstått att polisen gått in och tagit folk. Det är fortfarande ett mysterium för mig vad som egentligen hände. Uppgifterna verkar gå isär.
torsdag 10 december 2009
Morotsmaffia
Läste idag om en ny spännande rörelse som tagit fäste i Finland, Tyskland och USA. Kanske finns nåt liknande i Sverige men jag har då inte hört talas om det i så fall.
Det handlar om en miljömobb som jobbar med positivt konsumentmaktsutövande.
Metoden är att belöna företag som gör något bra istället för att bojkotta de dåliga. En aktion arrangerad av en morotsmaffia kan leda till att flera hundra personer dyker upp för att handla eller äta i en butik eller restaurang som har valt att investera i miljöförbättrande åtgärder. Det kan handla om att byta ut butikens belysningssystem mot ett mer energisnålt, täcka över kylar och frysar för att minska energiförbrukningen eller ersätta en vara i sortimentet med ett ekologiskt alternativ.
Man skapar genom detta en vinna-vinna-situation. Konsumenterna, som ändå ska handla, gör det som vanligt men denna gång genom att hjälpa till exempel sin lokala mataffär att bli grönare. Samtidigt får ett företag som satsat "grönt" möjlighet att öka sin omsättning, tjäna mer pengar som kan investeras i ytterligare gröna åtgärder och dessutom stärka sitt varumärke.
Kul grej.
Det handlar om en miljömobb som jobbar med positivt konsumentmaktsutövande.
Metoden är att belöna företag som gör något bra istället för att bojkotta de dåliga. En aktion arrangerad av en morotsmaffia kan leda till att flera hundra personer dyker upp för att handla eller äta i en butik eller restaurang som har valt att investera i miljöförbättrande åtgärder. Det kan handla om att byta ut butikens belysningssystem mot ett mer energisnålt, täcka över kylar och frysar för att minska energiförbrukningen eller ersätta en vara i sortimentet med ett ekologiskt alternativ.
Man skapar genom detta en vinna-vinna-situation. Konsumenterna, som ändå ska handla, gör det som vanligt men denna gång genom att hjälpa till exempel sin lokala mataffär att bli grönare. Samtidigt får ett företag som satsat "grönt" möjlighet att öka sin omsättning, tjäna mer pengar som kan investeras i ytterligare gröna åtgärder och dessutom stärka sitt varumärke.
Kul grej.
Fredspriset
Så har han då varit här och hämtat sitt pris, den käre Barack. Som så många andra är jag kluven till att priset gick till honom. Det hade kanske varit schysstare mot honom att vänta tills han verkligen åstadkommit något.
Å andra sidan så var det ingen som gnällde när priset gick till Al Gore och IPCC häromåret. Och vad har de åstadkommit?
Å andra sidan så var det ingen som gnällde när priset gick till Al Gore och IPCC häromåret. Och vad har de åstadkommit?
onsdag 9 december 2009
Mållös
Försökte gå och lägga mig att sova efter att ha tittat på programmet. Men det var ju dömt att misslyckas. Såklart.
För visst blev jag både arg och upprörd. Men även ganska uppgiven. Att höra ledande politiker, främst Hallengren och Carlgren, ha mage att så öppet avfärda landets bästa transportforskare och representanter från den statliga myndighet som varje dag funderar över hur vi ska nå transportsektorns miljömål var deprimerande. "Jag delar inte deras uppfattning".
Ursäkta, men den uppfattning du har då, vad baserar du den på?
Programmet gav en mycket bra genomgång av problematiken med bilismens miljöproblem. Ändå var det flera aspekter som inte alls kom upp; buller, den otrygga stadsmiljö bilarna ger upphov till, utsläpp av andra lokala luftföroreningar och att bilarna tar upp oproportionerligt stor plats i våra städer för att nämna några. Situationen är alltså ännu värre än vad programmet visar. Och dessa aspekter struntar Andreas Carlgren totalt i.
Många tankar virvlar förbi. Som det här med Carlgrens totala omsvängning. Efter att hela sitt politiska liv i princip kämpat mot bilar och vägar så har han de senaste två åren verkligen gjort en resa och det är inte utan att jag undrar hur han mår egentligen. Vad gör det med en människa att så totalt bryta mot sina värderingar och vad är det som får en att göra det?
Tror han verkligen själv på det han säger? Som till exempel att Förbifart Stockholm (som ska stå klar år 2020) byggs för en tid när bilarna som kommer att rulla på den vägen drivs med el och biobränslen. Vad har han för belägg för det? Han har inte stöd hos Vägverket. Inte hos transportforskarna. Inte ens hos branschen som säger att fortfarande 2030 kommer elbilarna bara att stå för 5-10% av flottan och att vi absolut kommer att ha kvar bensin- och dieselbilar då. Och även om vi skulle få ett stort genomslag för elbilar och elhybrider så är vi långt ifrån att kunna kalla dessa klimatneutrala så länge Europas elförsörjning vilar på kolets axlar (vilket vi ju kan tacka Vattenfall för).
Ändå vidhåller Andreas Carlgren att "Det är bra om trafiken ökar, den måste öka".
Det är pinsamt, sorgligt och inget annat än en skandal.
Ovanpå denna övertro på att vi snart har en fossilfri fordonsflotta som löser alla våra problem lägger vi så ett paket på 200 miljarder kronor i infrastrukturinvesteringar. Dina och mina skattepengar kära vänner. Som skulle kunnat gå till skola, vård, kollektivtrafik eller så mycket cykelbanor att vi kunnat tapetsera hela landet med dem. Nä, istället öronmärks pengarna för vägar och konsekvensbedömningen säger att koldioxidutsläppen efter genomförd plan kommer att minska med en promille. En promille! Skandalöst dåligt. Dessutom visar det sig i nästa sekund vara en grov överskattning då bedömningen bygger på införandet av en mängd styrmedel som sittande regering redan slängt i papperskorgen. Så istället för att få en promilles minskning kommer vi att få en rejäl ökning av koldioxidutsläppen från transportsektorn.
Hur är det tänkt att vi ska klara våra miljömål? Är det någon som tänkt överhuvudtaget?
Vår regering har i mina ögon tappat allt existensberättigande. De är ett jävla skämt och det är så fruktansvärt pinsamt att vi är ordförandeland i EU just nu och att statsministern och miljöministern åker runt och skryter om hur bra vi är i Sverige.
För visst blev jag både arg och upprörd. Men även ganska uppgiven. Att höra ledande politiker, främst Hallengren och Carlgren, ha mage att så öppet avfärda landets bästa transportforskare och representanter från den statliga myndighet som varje dag funderar över hur vi ska nå transportsektorns miljömål var deprimerande. "Jag delar inte deras uppfattning".
Ursäkta, men den uppfattning du har då, vad baserar du den på?
Programmet gav en mycket bra genomgång av problematiken med bilismens miljöproblem. Ändå var det flera aspekter som inte alls kom upp; buller, den otrygga stadsmiljö bilarna ger upphov till, utsläpp av andra lokala luftföroreningar och att bilarna tar upp oproportionerligt stor plats i våra städer för att nämna några. Situationen är alltså ännu värre än vad programmet visar. Och dessa aspekter struntar Andreas Carlgren totalt i.
Många tankar virvlar förbi. Som det här med Carlgrens totala omsvängning. Efter att hela sitt politiska liv i princip kämpat mot bilar och vägar så har han de senaste två åren verkligen gjort en resa och det är inte utan att jag undrar hur han mår egentligen. Vad gör det med en människa att så totalt bryta mot sina värderingar och vad är det som får en att göra det?
Tror han verkligen själv på det han säger? Som till exempel att Förbifart Stockholm (som ska stå klar år 2020) byggs för en tid när bilarna som kommer att rulla på den vägen drivs med el och biobränslen. Vad har han för belägg för det? Han har inte stöd hos Vägverket. Inte hos transportforskarna. Inte ens hos branschen som säger att fortfarande 2030 kommer elbilarna bara att stå för 5-10% av flottan och att vi absolut kommer att ha kvar bensin- och dieselbilar då. Och även om vi skulle få ett stort genomslag för elbilar och elhybrider så är vi långt ifrån att kunna kalla dessa klimatneutrala så länge Europas elförsörjning vilar på kolets axlar (vilket vi ju kan tacka Vattenfall för).
Ändå vidhåller Andreas Carlgren att "Det är bra om trafiken ökar, den måste öka".
Det är pinsamt, sorgligt och inget annat än en skandal.
Ovanpå denna övertro på att vi snart har en fossilfri fordonsflotta som löser alla våra problem lägger vi så ett paket på 200 miljarder kronor i infrastrukturinvesteringar. Dina och mina skattepengar kära vänner. Som skulle kunnat gå till skola, vård, kollektivtrafik eller så mycket cykelbanor att vi kunnat tapetsera hela landet med dem. Nä, istället öronmärks pengarna för vägar och konsekvensbedömningen säger att koldioxidutsläppen efter genomförd plan kommer att minska med en promille. En promille! Skandalöst dåligt. Dessutom visar det sig i nästa sekund vara en grov överskattning då bedömningen bygger på införandet av en mängd styrmedel som sittande regering redan slängt i papperskorgen. Så istället för att få en promilles minskning kommer vi att få en rejäl ökning av koldioxidutsläppen från transportsektorn.
Hur är det tänkt att vi ska klara våra miljömål? Är det någon som tänkt överhuvudtaget?
Vår regering har i mina ögon tappat allt existensberättigande. De är ett jävla skämt och det är så fruktansvärt pinsamt att vi är ordförandeland i EU just nu och att statsministern och miljöministern åker runt och skryter om hur bra vi är i Sverige.
tisdag 8 december 2009
Uppdrag granskning om bilarna
Jag är nog den enda i Sverige som ännu inte sett förra veckans omtalade Uppdrag granskning om bilarnas miljöpåverkan. Nu är det dags. Jag gissar att jag kommer att bli fruktansvärt arg och upprörd.
Andas.
Andas.
Skäms!
Det verkar som att det pågår ett fulspel i förhandlingarna i Köpenhamn. De rika utnyttjar sin styrka för att kapa åt sig fördelar på de fattigare ländernas bekostnad.
Att de inte skäms!
Jag skäms.
Det är helt enkelt pinsamt att vara medborgare i ett rikt land idag. Det skulle behövas en Pippi Långstrump i Köpenhamn, någon med lite moral, någon som kan säga ifrån och påminna alla förhandlare från de rika länderna att den som är stark också måste vara snäll.
Jag börjar mer och mer tro att det behövs en helt ny organisation för att få bukt med klimatproblemet.
Att de inte skäms!
Jag skäms.
Det är helt enkelt pinsamt att vara medborgare i ett rikt land idag. Det skulle behövas en Pippi Långstrump i Köpenhamn, någon med lite moral, någon som kan säga ifrån och påminna alla förhandlare från de rika länderna att den som är stark också måste vara snäll.
Jag börjar mer och mer tro att det behövs en helt ny organisation för att få bukt med klimatproblemet.
måndag 7 december 2009
Kilometerskatt istället för registreringsskatt
I Nederländerna är de nu på väg att införa ett nytt styrmedel för att minska miljöbelastningen från vägtransportsektorn. De planerar att ersätta den traditionella registreringsskatten med kilometerskatt. Det här innebär att bilisterna kommer att beskattas när de använder bilen istället för att själva innehavet beskattas.
Förutom registreringsskatten kommer den nya skatten även att ersätta vägskatten. Och de allra flesta bilister kommer att tjäna på det nya systemet.
Ju mindre utsläpp bilen ger upphov till desto mindre får man betala, en utformning som har möjlighet att snabbt styra landets fordonsflotta till renare och energieffektivare fordon. Beräkningar visar att den totala körsträckan i landet kan reduceras med 15 procent och att antalet trafikstockningar kommer att halveras. Kollektivtrafikanvändandet förväntas öka och antalet trafikdöda minskas.
Koldioxid- och partikelutsläppen kommer att reduceras med mer än tio procent.
Tio procent.
Det är otroligt mycket. Det finns inte så många andra styrmedel som kommer i närheten av det.
När följer Sverige efter?
Förutom registreringsskatten kommer den nya skatten även att ersätta vägskatten. Och de allra flesta bilister kommer att tjäna på det nya systemet.
Ju mindre utsläpp bilen ger upphov till desto mindre får man betala, en utformning som har möjlighet att snabbt styra landets fordonsflotta till renare och energieffektivare fordon. Beräkningar visar att den totala körsträckan i landet kan reduceras med 15 procent och att antalet trafikstockningar kommer att halveras. Kollektivtrafikanvändandet förväntas öka och antalet trafikdöda minskas.
Koldioxid- och partikelutsläppen kommer att reduceras med mer än tio procent.
Tio procent.
Det är otroligt mycket. Det finns inte så många andra styrmedel som kommer i närheten av det.
När följer Sverige efter?
Misslyckande GR
GP berättar idag vad jag länge misstänkt, men inte kunnat sätta siffror på; att samhällsplaneringen i regionen går käpprätt åt skogen. Enligt artikeln byggdes mer än 4000 bostäder i göteborgsregionen under 2008. Minst en tredjedel av dessa ligger så långt från hållplatser och stationer att de boende blir beroende av bil.
Ett av de allra viktigaste verktyg vi har för att klara miljömålen från transportsektorn är att samhällsbyggandet konsekvent görs transportsnålt. Vad det handlar om är att varje gång en nyetablering sker, vare sig det handlar om ett enstaka småhus, ett stort bostadsområde, ett industriområde eller ett köpcentrum, så måste det göras där tillgången till kollektivtrafik är god. För annars tar folk bilen. Knappast raketforskning. Men uppenbarligen för svårt att förstå för politikerna och tjänstemännen i göteborgsregionen.
Ska vi klara Klimatmålet har vi inte så många olika verkningsfulla styrmedel att ta till, särskilt inte inom transportsektorn. Därför är samhällsplaneringen så otroligt viktig.
Ett av de allra viktigaste verktyg vi har för att klara miljömålen från transportsektorn är att samhällsbyggandet konsekvent görs transportsnålt. Vad det handlar om är att varje gång en nyetablering sker, vare sig det handlar om ett enstaka småhus, ett stort bostadsområde, ett industriområde eller ett köpcentrum, så måste det göras där tillgången till kollektivtrafik är god. För annars tar folk bilen. Knappast raketforskning. Men uppenbarligen för svårt att förstå för politikerna och tjänstemännen i göteborgsregionen.
Ska vi klara Klimatmålet har vi inte så många olika verkningsfulla styrmedel att ta till, särskilt inte inom transportsektorn. Därför är samhällsplaneringen så otroligt viktig.
söndag 6 december 2009
Rapport
Har haft en fin helg ihop med familjen. Veckan hade varit kaotisk så det var mysigt att samlas alla fyra runt köksbordet på fredagskvällen.
Är särskilt nöjd med gårdagen. Jag och döttrarna for in till stan och gick på Solidarisk varumässa i Hagakyrkans församlingshem. Mycket trevliga saker. Köpte en disktrasa från Växbo Lin. Äntligen. Har hört så mycket gott om dem så det ska bli spännande att äntligen få prova själv. Dessutom blev det ett par bambustrumpor, denna gång från Bamboo Clothing och en prenumeration på Effekt.
Vidare till Götaplatsen och klimatdemonstration. Av nån märklig anledning så kändes det mer avslaget än för ett år sen. Var är alla människor? Jag känner ju säkert åtminstone 50 personer till bara i Göteborg som jobbar med miljöfrågor. Och ännu fler som brukar prata om sig själva i termer av "miljöintresserade" eller "miljömedvetna". Men det är tydligen inte tillräckligt för att ge mänsklighetens framtid en timme en lördag i december.
Det var i alla fall en trevlig tillställning och Rapport som var där och filmade lyckades fånga oss på bild.
Är särskilt nöjd med gårdagen. Jag och döttrarna for in till stan och gick på Solidarisk varumässa i Hagakyrkans församlingshem. Mycket trevliga saker. Köpte en disktrasa från Växbo Lin. Äntligen. Har hört så mycket gott om dem så det ska bli spännande att äntligen få prova själv. Dessutom blev det ett par bambustrumpor, denna gång från Bamboo Clothing och en prenumeration på Effekt.
Vidare till Götaplatsen och klimatdemonstration. Av nån märklig anledning så kändes det mer avslaget än för ett år sen. Var är alla människor? Jag känner ju säkert åtminstone 50 personer till bara i Göteborg som jobbar med miljöfrågor. Och ännu fler som brukar prata om sig själva i termer av "miljöintresserade" eller "miljömedvetna". Men det är tydligen inte tillräckligt för att ge mänsklighetens framtid en timme en lördag i december.
Det var i alla fall en trevlig tillställning och Rapport som var där och filmade lyckades fånga oss på bild.
torsdag 3 december 2009
Återanvändning
Nu när mitt år med koldioxidexperimentet är på väg mot sitt slut börjar det komma förfrågningar från lite här och var om tips för ett liv med liten klimatpåverkan. Jag har tidigare berättat att jag var och pratade på Hållbarhet 2009 och att jag ska vara med i Hållbar Utveckling Väst miljöjulkalender.
Och häromdagen ringde en reporter från Metro. Imorgon ska de ha nån sorts klimattema i tidningen med anledning av Köpenhamnsmötet och där ska jag vara med på ett hörn. Jag återanvänder mina fem tips både i Metro och i julkalendern, så det är inte några spännande nyheter jag kommer med direkt. Fotot i Metro är i alla fall taget idag i Stockholm. Men det är lite hemligt. Det skulle helst se ut som att jag var i hemma i Göteborg tyckte redaktionen, men det gick inte att lösa praktiskt. Om det är nån som ser artikeln imorgon skulle det vara intressant att veta om det går att se var kortet är taget...
Nu laddar jag för solidarisk varumässa och klimatdemonstration på lördag. Och om en vecka åker jag till Köpenhamn. Det ska bli spännande och roligt.
Och häromdagen ringde en reporter från Metro. Imorgon ska de ha nån sorts klimattema i tidningen med anledning av Köpenhamnsmötet och där ska jag vara med på ett hörn. Jag återanvänder mina fem tips både i Metro och i julkalendern, så det är inte några spännande nyheter jag kommer med direkt. Fotot i Metro är i alla fall taget idag i Stockholm. Men det är lite hemligt. Det skulle helst se ut som att jag var i hemma i Göteborg tyckte redaktionen, men det gick inte att lösa praktiskt. Om det är nån som ser artikeln imorgon skulle det vara intressant att veta om det går att se var kortet är taget...
Nu laddar jag för solidarisk varumässa och klimatdemonstration på lördag. Och om en vecka åker jag till Köpenhamn. Det ska bli spännande och roligt.
onsdag 2 december 2009
Just nu
Har en massa saker jag skulle vilja skriva om, men just nu finns inte tiden helt enkelt.
Det händer en massa saker i världen (både den riktiga och i bloggvärlden) som jag skulle vilja reflektera över och kommentera här, men inget av det hinns med. Dessutom händer en massa saker i mitt liv och med experimentet som jag skulle vilja reflektera över och berätta om här, men inte heller det hinns med.
Min plan är att det ska lugna ner sig efter lucia (=efter Köpenhamn). Ett eller annat inlägg blir det nog före det, med just nu handlar det bara om att ta en timme i taget.
Vi ses!
Det händer en massa saker i världen (både den riktiga och i bloggvärlden) som jag skulle vilja reflektera över och kommentera här, men inget av det hinns med. Dessutom händer en massa saker i mitt liv och med experimentet som jag skulle vilja reflektera över och berätta om här, men inte heller det hinns med.
Min plan är att det ska lugna ner sig efter lucia (=efter Köpenhamn). Ett eller annat inlägg blir det nog före det, med just nu handlar det bara om att ta en timme i taget.
Vi ses!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
