Den där Marit

Hade inte tänkt ödsla energi på att skriva om Marit Paulsens nya tokerier. Men nu kan jag ändå inte låta bli.

Som jag har uppfattat det tycker hon inte att vi ska sträva efter och stödja ekologiskt jordbruk för att det ger lägre avkastning. Något vi inte kan tillåta oss med en växande befolkning och klimatförändringar m.m.

Sånt stolleri. Man tror ju inte att det är sant. Jag skulle kunna sitta hela natten och skriva argument till varför jag tycker att hon är fel ute, här är några som jag brukar hålla mig till när det stormar.

- Hunger i vissa delar av världen beror till stor utsträckning på felaktig fördelning av resurser, inte på att det är brist på mat. Maten finns alltså, men de fattiga har inte råd att köpa den. Det problemet löser man inte genom att äta konventionellt odlad mat, däremot kan rättvisemärkta livsmedel vara en liten pusselbit av lösningen.
- I Sverige går 75 procent av odlingsmarken till köttkonsumtion, så med minskat köttätande kan vi mätta en massa fler munnar. Liknande procentuella arealer gäller säkert i fler länder.
- Vi odlar tobak på en massa platser i världen där vi i stället borde odla mat.
- Vi odlar blommor på en massa platser i världen där vi istället borde odla mat.
- Då det är mycket energikrävande att framställa konstgödsel spär konventionell odling på växthuseffekten. Vi kommer heller inte i framtiden att ha tillgång till all den billiga fossila energi som krävs för att upprätthålla denna odling.

osv osv

Men nu måste jag gå och sova.

Överge inte eko-maten!

Hur man får råd att äta bra

Det är många som kommenterat den nya rapporten från Statens folkhälsoinstitut om att hållbara matvanor inte behöver vara dyrare. Bland annat Johan på Ecoprofile och Saltå Kvarn-bloggen.

Jag skulle vilja tillägga att det val vi gjort i familjen detta år att inte äta ute annat än i absoluta nödfall har frigjort en massa pengar som vi kan använda till att köpa fin mat för. Visst händer det att vi köper en påse chips och vi är ganska stora konsumenter av vin och mörk choklad, men vi försöker alltid välja bra kvalitet på det vi köper och har inga problem att hitta pengar till det.

Så det är mitt tips; skippa puben, McDonalds, utelunchen och fina restaurangbesöket och lägg pengarna på fina råvaror att laga mat med hemma.

(Nu kanske någon vill hoppa på mig och säga att det är mer energieffektivt att äta ute och detta är jag mycket väl medveten om. Men med Bra Miljövalmärkt el hemma och de andra fördelarna med att köpa och laga sin egen mat kan jag försvara mitt val.)

Fler som nobbar överkonsumtion

Det är fler och fler som funderar över sin onödiga konsumtion och testar olika varianter av köpstopp. En liten folkrörelse har det blivit.

Det senaste exemplet hittade jag via 365 saker, där Damon Rasti berättar att han och hans kompis ska ha en köpfri månad. Damon bloggar också om detta på sin egen blogg och verkar ha haft det ganska svårt så här inledningsvis.

Jag önskar honom och hans kompis lycka till och hoppas att fler hakar på.

Energimärkningen revideras

Den numera välkända A-G skalan på kylskåp, frysar m.m. har ju känts lite utspelad på sista tiden när i princip alla produkter klarar av A-kraven. Nu kommer systemet att utvecklas och kompletteras med A-20%, A-40% osv för de produkter som är 20 och 40 procent mer energieffektiva än en A-produkt. Låter som en väldigt bra utveckling tycker jag. Allt som gör det enklare att vara en miljösmart konsument uppmuntras.

Här kan man läsa mer.

I fortsättningen kommer även vinkylar att märkas...

Laga saker

Jag har skaffat mig en ny hobby. Att laga saker. Eller rättare sagt att hitta andra som kan laga mina saker. När man börjar kolla så är det faktiskt så att det finns en skräddare i nästan varje gathörn. Jag kommer att försöka testa mig runt hos så många som möjligt för att få ett hum om vad de kan och vilken servicenivå de har.

Började med att gå med min väska till lilla skomakaren på Mariaplan, som tidigare har varit behjälpliga med (gratis) att nita ett skärp som gått sönder. Han kunde fixa det trasiga axelbandet, men dragkedjan däremot skulle han inte klara sa han. Men jag gav inte upp. Min mamma har en skräddare/skomakare på Nordhemsgatan, som hon brukar anlita, så nu har hon tagit med väskan dit. Det blir intressant att se om de klarar utmaningen.

Nästa projekt var min gamla Fjällräven-jacka som jag använder dagligen, året om när jag cyklar till jobbet. För ganska länge sen gick snodden i huvan sönder. Ingen katastrof rent funktionsmässigt, men det har sett lite trist ut. Så idag lämnade jag in den på Fast skomakeri på Aschebergsgatan. Han skulle fixa det för 50 kr till imorgon! Helt otroligt.

När vi köpte vår kolonistuga så lämnade förra ägaren kvar en skottkärra. Problemet var att däcket saknade luft. I två somrar har vi kört omkring på fälgen. Inte ultimat. Vi hade säkert kunnat köpa ett nytt däck, men det har liksom inte blivit av. Och en ny skottkärra har verkligen inte känts lockande. Så häromdagen skulle maken ändå förbi däckverkstaden med en jobb-bil och passade på att ta med däcket. För 170 kronor så har vi ett däck som är som nytt. Lagom till kolonisäsongen. Suveränt.

Till sist så har vi ett par ärvda teakfåtöljer som då och då de senaste åren har agerat studsmatta åt barnen. Det klarade inte de gamla gummiresårerna, så de gick av helt enkelt. Nu har vi beställt nya sadelgjordar hos en tapetserare.

Jag blir alldeles glad och upprymd av att laga och fixa sånt vi har, istället för att slänga och köpa nytt. Det kan rekommenderas!

Mer om mat

Sista dagarna har både I elfte timmen och Ekognista haft blogginlägg på mat-tema, och eftersom båda var så himla bra vill jag gärna lyfta dem här. Och även passa på att ta med ett några veckor gammalt från MiljöBloggAktuellt.

I elfte timmens inlägg handlar om all mat vi slänger. Jag tror precis som Stephan att om maten var betydligt dyrare så skulle vi vara mer varsamma med den. Bland annat skriver han:

"All slängd mat har ju skapats i onödan. Och inte nog med att den har skapats den har även fraktats och paketerats för att sedan köpas för dyra pengar men därefter kastas utan att användas."

Tänk om fler tänkte på detta lite oftare!

Ekognista skriver istället om E-nummer och vilka olika tillsatser som tillåts i KRAV-märkt mat. En riktigt ambitiös och lärorik genomgång.

När vi åkte tåg upp till Stockholm häromveckan så hade vi köpt små portionsförpackade yoghurtar till barnen. Vi började prata om att när vi var små så var man alltid tvungen att skaka sådana innan man öppnade dem, för annars var de liksom vattninga på ytan och allt det goda låg i bottnen. Så är det inte längre. Nu måste det vara nån tillsats som gör att de inte skiktar sig. Med undantag för de KRAV-märkta som fortfarande behöver skakas!

MiljöBloggAktuellt har en lång genomgång av smör och margarin. Bland annat lärde jag mig att vegetabiliska alternativ alltid är bättre ur klimatsynpunkt än animaliska. Rätt logiskt när man tänker efter. Tyvärr är jag smakmässigt helt såld på smör och bregott så jag kommer nog att ha svårt att byta ut dem mot något klimatsmartare i första taget.

Mungbönsgroddar

Så här års kan jag tycka att det är svårt att på ett vettigt sätt få i mig tillräckligt med färska grönsaker. För att motverka detta försöker jag få in en ny rutin, att grodda mungbönor. Kräver lite pyssel men jäklar vad gott det blir. Mungbönorna köper jag från Saltå Kvarn och följer instruktionen på paketet vid groddningen.

Groddarna är fiberrika, rika på c- och e-vitamin samt kan enligt den fina tjänsten miljömat vara ett energisnålt sätt att få i sig färska grönsaker vintertid.