Tankar om klimatmärkning och Carbon Footprints

Det regnar i Tokyo och är någon sorts allmän helgdag vilket innebär att vi blev utkastade från puben redan före klockan nio. Så nu sitter jag på hotellrummet och väntar på att det ska bli dags att gå och sova. Eftersom jag är här för att arbeta med en kommande internationell standard om Carbon Footprints of Products tänkte jag passa på att dela med mig lite av mina tankar på området. Så som jag tänker just nu.

Inledningsvis kan det vara bra att veta att min tolkning är att klimatmärkning och Carbon Footprints är två helt olika saker. Jag tänker att en klimatmärkning kan hjälpa oss konsumenter att välja en produkt som är något bättre för klimatet än en annan motsvarande produkt inom samma kategori. Någon oberoende organisation har satt upp ett antal kriterier eller kanske ett gränsvärde och de produkter som visar sig klara kraven kan bli märkta. Alltså, på samma sätt som Bra Miljöval och KRAV fungerar idag. Köper jag i framtiden en klimatmärkt bokhylla så skulle jag kunna känna mig säker på att denna oberoende organisation har satt upp något eller några relevanta kriterier för bokhyllors klimatpåverkan och att just denna har klarat dessa kriterier.

Men jag vet inte om bokhyllan i ett livscykelperspektiv ger upphov till 5, 50 eller 500 kg koldioxidekvivalenter.

Ett Carbon Footprint å andra sidan säger ingenting om att en viss produkt klarar några uppsatta kriterier. Egentligen säger det inte heller att en viss produkt är bättre än en annan, men det återkommer jag till lite senare. Vitsen med ett Carbon Footprint är att det kan ge en vägledning kring hur stora växthusgasutsläpp en viss produkt ger upphov till, i ett livscykelperspektiv. Om tillverkaren av min bokhylla genomfört en studie för att ta reda på vilket Carbon Footprint denna hylla har, så skulle jag kunna få veta om det handlar om 5, 50 eller 500 kg koldioxidekvivalenter. Ett väl utbyggt system med Carbon Footprints skulle alltså kunna hjälpa sådana som mig att hålla koll på sina koldioxidutsläpp. På ett ungefär.

Kanske väljer jag att inte köpa bokhyllan om "fotavtrycket" är 500 kg.

Problemet är att vid framtagande av ett Carbon Footprint är det ingen utomstående inblandad, så vi konsumenter är i det fallet helt i händerna på industrin och deras vilja att vara ärliga och ge oss rätt uppgifter. Och alla som någon gång stött på en livscykelanalys kan intyga att svaret på analysen många gånger blir "det beror på". Resultatet är helt enkelt beroende av vilka olika avgränsningar i tid och rum som gjorts och vilka scenarios som ligger bakom vad gäller användnings- och avfallsfaserna, bland annat. Detta innebär att ett Carbon Footprint för en och samma bokhylla skulle kunna bli både 5, 50 eller 500 kg beroende på hur det görs. Och det innebär i sin tur att en hylla med "50 kg" som står bredvid en med "5 kg" inte nödvändigtvis behöver vara sämre, bara att man räknat på ett annat sätt. Med ett sådant system tappar det här med Carbon Footprints hela sitt existensberättigande enligt mig. Om det nu ändå ska finnas siffror för produkterna så måste det ju vara för att de ska kunna hjälpa mig att göra något klokare val, jag vill kunna köpa den med "5 kg" med gott samvete. Jag vill kunna jämföra motsvarande produkter med varandra.

Det logiska för att komma tillrätta med detta är att på något sätt bestämma att alla som gör Carbon Footprints för bokhyllor gör på samma sätt; att de använder samma avgränsningar i tid och rum och samma scenarios för användnings- och avfallsfaserna osv. Detta skulle man lätt kunna lösa genom att bestämma att alla Carbon Footprints beräknas med hjälp av en uppsättning regler eller riktlinjer som branschen gemensamt bestämmer för just deras produktkategori.

Med ett sådant system ser jag att det kan finnas ett existensberättigande för Carbon Footprints, men frågan är om vi hamnar där till slut. Mycket arbete återstår. Självklart behövs det också att alla de företag som idag är pådrivande för Carbon Footprints känner att konsumenterna ställer höga krav på en kommande standard. Att det till exempel ska vara möjligt att jämföra olika Carbon Footprints med varandra. Och att det ska vara lätt att förstå vad som ligger bakom de olika beräkningarna; vilken sorts el som använts kan till exempel vara relevant, då ett sätt att minska en produkts Carbon Footprint kan vara att gå över till kärnkraftsel.

Det finns, utöver det jag skrivit ovan, en massa generell kritik mot klimatmärkningar och Carbon Footprints. En av de vanligaste är att enfrågemärkningar är allmänt dåligt, för att risken finns att ensidig fokusering på till exempel klimat gör att företagen optimerar sina produkter för att minska klimatpåverkan men istället försämrar på något annat miljöområde. Den risken finns helt klart. Jag tror dock att det kan vara så att klimatfrågan kan vara en ingång till hållbarhetsfrågorna för många som tidigare inte varit så intresserade. Om man sätter sig in i klimatfrågan så inser man snabbt att allt hänger ihop, att vi måste minska konsumtionen generellt och att det finns en massa andra miljöproblem som också är viktiga. Då kanske man kan hålla koll på sådana suboptimeringar.

Kommentera gärna detta, för jag är mycket nyfiken på att läsa vad ni tycker om klimatmärkningar och Carbon Footprints.